Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

07.10.2008 kl. 15:30
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
Stabilitet råder inte överallt i världen och det ger oss också en inflyttning i form av flyktingar och asylsökande som söker en trygg plats att leva på, fria från förföljelse eller annat förtryck. I vårt samhälle lever invandrare med olika bakgrund, både nyinflyttade och sådana som bott länge i landet. Också för alla med invandrarbakgrund är den egna kulturella och sociala identiteten viktig. Det mångkulturella samhället är ett faktum. Kulturmöten mellan människor ställer krav på myndigheter och invånare. Migrationsrörelser är ett storskaligt fenomen, men samtidigt handlar det i grund och botten om enskilda människor som fattar omvälvande framtidsbeslut för sin egen del och familj och hamnar ibland mot sin vilja att starta om i ett okänt land

Svenska riksdagsgruppen är i det stora hela tillfreds med statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen. Inte minst för att redogörelsen också blickar framåt. Integration berör olika grupper med olika behov och bakgrunder, men generella servicebehov är språkkunskap, utbildning och sysselsättning. Gemensamt för var och en är att man vill må bra och känna tillhörighet med det finländska samhället.

Varje vuxen individ har rätt till arbete och därigenom möjligheter att kunna försörja sig själv och sin eventuella familj. Enligt lagen skall alla garanteras lika rättigheter och möjligheter i fråga om arbete, anställningsvillkor samt personlig utveckling i arbetet oavsett etnisk tillhörighet. Många invandrare som kommer till Finland är välutbildade. För att kunna verka inom sitt specifika yrkesområde bör man ha möjlighet att få sin examen och kompetens prövad, samt erbjudas kompletterande utbildning i de fall det anses nödvändigt. Inom vissa yrkeskategorier, till exempel läkarkåren, finns utarbetade system för hur man kan få sin utbildning kompletterad i Finland. Ett system för en övergripande komplettering av yrkesutbildning inom olika utbildningsnivåer och yrken bör fås till stånd.

Många utlänningar upplever att de befinner sig i en ond cirkel. Arbetsgivaren kräver goda språkkunskaper i någondera av de inhemska språken. Invandraren behöver förutom språkkurser också praktisk erfarenhet av att få tala. Om man inte kan få arbete begränsas också den praktiska språkanvändningen.

Regeringens invandrarpolitiska program från hösten 2006 utgör en god grund och bör förverkligas. Programmet bygger bland annat på att invandrares möjligheter till lika och icke-diskriminerande behandling i samhället förbättras, samt att utvecklingen av pluralistiska och mångkulturella arbetsgemenskaper främjas. Dessutom bör förutsättningarna för övervakning av utländska arbetstagares arbetsvillkor förbättras.

Att kunna kommunicera på landets språk är en grundförutsättning för lyckad integration - detta ställer stora krav på både den förberedande undervisningen och den fortsatta utbildningen. Det behövs resurser inom utbildningen för att klara av en större invandring och satsningar måste göras inom utbildningsinstanserna. Svenska riksdagsgruppen anser också att undervisning i det egna modersmålet ska säkerställas för alla skolelever och att respekt för alla religioner främjas genom upplysning. Satsningarna på ett stärkt hemspråk är därför riktiga.

Den stora utmaningen här är hur man förverkligar utbudet på undervisning i det egna modersmålet och religion om det är svårt att hitta lärare i olika språk eller religioner. En lösning kunde vara en lärarpool (jämför de gemensamma invandrartjänsterna som finns redan nu) för att lösa bristen på lärare. Det är bra att regeringen i samband med budgeten föreslagit att studieplatserna inom den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt och förberedande utbildningen för invandrare ökas. I budgetförslaget för nästa år finns bland annat ett anslag om en miljon euro för det så kallade Specimaprojektet upptaget. Projektet gäller utbildning av undervisningspersonal med invandrarbakgrund. Dessutom behöver vi skräddarsydda kurser för invandrarkvinnor i betydligt större utsträckning än idag. Satsningar på den medföljande parten i en familj är ett effektivt sätt för integration och förebyggande av utslagning.

De båda nationalspråkens lika ställning innebär att också svenskan ska vara ett alternativ för invandrare. På många tvåspråkiga orter existerar det idag en valmöjlighet, men ofta är finska det enda alternativet. Trots detta uppger åtta procent av invandrare svenska som huvudspråk. Svenska riksdagsgruppen betonar fortsättningsvis att flyktingar och invandrare bör ha möjlighet att välja att lära sig finska eller svenska

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att man i huvudstadsregionen, Åbo-regionen och andra betydande invandringsorter uppgör ett pilotprogram för integrering och sysselsättning av invandrare, gemensamt mellan stat och kommun. Ett av spjutspetsprojekten i regeringens metropolprogram är också att uppgöra och förverkliga ett invandrarpolitiskt program. År 2006 bodde 55 % av Finlands invandrarbefolkning i Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors. I några stadsdelar, i synnerhet i de största städerna, har invandrarbefolkningen koncentrerats. Det finns också mindre orter med stark invandring. T.ex. i Närpes uppskattas 10 % av invånarna ha invandrarbakgrund och på Åland består 11,57 % av befolkningen av personer som är födda utanför Finland. Pilotprojektet avses förverkligas åren 2009 och 2010 och per år borde 2,5 miljoner euro reserveras i anslag. De städer som deltar i pilotprogrammet kommer dessutom att delta i kostnaderna med personal- och andra resurser.

På områden där arbetslöshet, fattigdom och andra sociala problem har koncentrerats, blir det i förhållande mycket svårare för invandrare att integrera sig i samhället. Men i Finland kan vi ännu agera preventivt, bara vi gör det snabbt och målmedvetet. Vi har inte ännu samma problem som andra europeiska länder tampas med. Därför är det viktigt att man kan genomföra det pilotprogram som nämns i regeringsprogrammet och därför har jag också lämnat in en budgetmotion för detta ändamål.

Vi behöver också i Finland ge kommunerna bättre möjligheter att ta emot flyktingar. Svenska riksdagsgruppen stöder en höjning av det statliga flyktingmottagningsbidraget till kommunerna - det har inte höjts sedan 1993. Det är skandal att ett par hundra flyktingar idag väntar i flyktingcentralerna eftersom de inte fått en plats i någon kommun - av nyss nämnda anledning. För våra internationella flyktingpolitiska åtaganden är det också av yttersta vikt att de kvotflyktingar som Finland valt så snabbt som möjligt efter att ha blivit valda kan komma till Finland och till sin nya hemkommun.

Avslutningsvis några ord om integrationslagens framtid; Svenska riksdagsgruppen stöder tanken på att lagen i framtiden noggrant beaktar den utveckling som inträffat i sektorn. Lagen skall gälla alla oberoende av orsaken till att man kommit till Finland, så länge vistelsen beräknas räcka minst ett år. En grundlig översyn och reform av hela lagen är därmed nödvändig.

Statsrådets redogörelse kommer även med en hel del andra förslag som är värda att understöda. Alla åtgärder är även försedda med prislappar och ett konstaterande att förslagen genomförs i den mån budgetramar och -beslut ger utrymme till detsamma. Ett problem integrationen dras med är att verksamheten som helhet saknar egna budgetmoment och därför är svår att optimera. Vi kan inte ha det politiska ansvaret för integrationsfrågor på ett ställe och budgetmedlen under ett annat förvaltningsområde. Här vill Svenska riksdagsgruppen ha en förändring i systemet.

Thomas Blomqvist höll gruppanförandet 7.10.2008.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45