Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

16.10.2008 kl. 17:45
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
Revisionsutskottets betänkande utmynnar hur som helst i förslag till uttalanden om åtgärder som strävar efter att stärka graden av obligatorium i informationsstyrningen för social- och hälsovården samt komplettera lagstiftningen för social- och hälsovården. Dessutom vill utskottet att systemet med statsandelar förändras så att kommunerna sporras till verksamhet som är både kvalitativ och ekonomiskt effektiv.

Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken. Det räcker inte bara med tilläggsanslag för att trygga tillgång på god vård. Vi måste även se till att serviceproduktionen är anpassad till de nya utmaningar som vi står inför.

Redan den förra regeringen började se över organisationen för den offentliga servicen och startade den pågående kommun- och servicestrukturreformen. Som en logisk fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen förbereder regeringen även en ny hälso- och sjukvårdslag. Enligt förslaget kommer förhållandet mellan specialsjukvården och primärvården alltså att bli närmare och naturligare. Avsikten med båda reformerna är att stärka servicestrukturerna genom att sammanföra servicen och öka samarbetet. Nya strukturer skall möjliggöra en effektiv användning av resurserna.

En hög kvalitet i vården innebär också att man inte gör reformer för reformernas skull, utan att man ser till fungerande enheter och helheter som erbjuder invånarna den service de behöver i praktiken.. Reformer där man strävar efter stora enheter för storlekens skull eller mäter personalens antagna yrkesskicklighet i antalet ingrepp per år beaktar inte invånarnas rätt till kvalitativ vård nära hemmet i tillräckligt hög utsträckning. Den nya hälsovårdslagen får till exempel inte schablonmässigt innebära att varannan förlossningsavdelning dras in. Svenska riksdagsgruppen har under hela processen med kommun- och servicestrukturreformen betonat att målet i alla lägen är att säkra en högklassig vård- och servicenivå för kommuninvånarna. Det kommer vi även att göra när det kommer till tillämpningen av den nya hälsovårdslagen.

För att hålla hög kvalitet i vården behövs det dessutom en ordentlig satsning på personalen – både på läkare, sjukskötare och annan personal. Det handlar om vidareutbildning, men också om att besätta tjänster och ha tillräckligt med personal. Det handlar om att se till att arbetstiderna är tillräckligt flexibla, så att det också går att kombinera vårdyrket med familjelivet. Alltför många läkare tex belastas idag av tunga jourer. Obesatta läkartjänster ökar lätt jourbördan för de övriga, och gör läkararbetet på hälsocentralen mindre attraktivt. Alltför många inom vårdsektorn vet inte heller från vecka till vecka om de har jobb eller inte. Personalen måste kunna känna trygghet och arbetsro för att i sin tur kunna ge en trygg och god vård. För att det här skall lyckas måste hälsovårdscentralernas status höjas! Bara så kan tillgången på läkare och övrig personal inom primärvården tryggas.

En viktig sak att ta fasta på för framtiden är också den förebyggande verksamheten. Genom en välfungerande förebyggande styrning kan eventuella problem i social- och hälsovården stävjas i tid utan att invånare faller genom systemet eller riskerar att behandlas olika beroende på boningsort. Det är också en förutsättning för en god skolhälsovård med regelbundna läkarundersökningar.

Herr Talman,
Revisionsutskottet har nu lagt stor vikt vid granskningen av bland annat åldringsvården och skolhälsovården. Enligt Svenska riksdagsgruppen har det allmänna till uppgift att träda in just i de livsskeden där individen inte klarar sig på egen hand. Vår lagstiftning ger våra äldre och våra skolelever rätt till kvalitativt god vård, omsorg och tillsyn. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken.

Svenska riksdagsgruppen kan omfatta tanken bakom förslagen till uttalande som revisionsutskottet för fram. Om ett system inte fungerar tillräckligt bra måste det granskas. Även om kommunerna har självbestämmanderätt, är de mer eller mindre beroende av ekonomiskt stöd av staten. Det statliga stödet fördelas sektorsvis men staten kan inte kräva att pengarna används till just det som de är avsedda för. Den kommunala självbestämmanderätten innebär också ansvar, ansvar för att ökade resurser används där de behövs bäst. Erfarenheterna av denna frihet är inte alltid de bästa. Det händer att kommuner nonchalerar uppställda mål och kvalitetskrav, vilket bidrar till att kommuninvånarna hamnar i olika ställning och att deras rättigheter inte uppfylls i lagens anda. Den kommande översynen av statssandelssystemet borde därför vara sporrande för de kommuner som använder sina statsandelar till, så att säga "rätt" ändamål, utan att systemet för den skull behöver innebära en återgång till det gamla systemet med öronmärkning av alla anslag.

 

Anna-Maja Henriksson höll gruppanförandet 16.10.2008.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45