Remissdebatt om social- och hälsovårdsreformen

14.12.2020 kl. 14:48
Gruppanförande 14.12.2020 hållet av riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

Ärade talman,

Här är det nu, det mastodontiskt stora vårdreformspaketet, som den här gången är menat att ros iland.

Biffen med hela social- och hälsovårdsreformen är att skapa integrerade social- och hälsovårdscentraler, och fungerande vårdkedjor. Den ska underlätta klientens möjlighet att genast få rätt vård då bredden på sakkunskapen ökar – i och med att social- och hälsosidan är under samma tak och specialsjukvården i samma organisation.

Denna lösning påminner om förra periodens modell i flera avseenden. Men det finns också en klar skillnad. Nu gör vi en social- och hälsovårdsreform. Nu fokuserar vi på det väsentliga.

Nu tar vi i bruk långa övergångsperioder både på den kommunala nivån och då det gäller välfärdsområdet. Det underlättar övergången.

Vi vet på vad de tidigare förslagen har stupat och vilka saker som har behövts rättas till. Vi vet att man har försökt driva igenom kommunbaserade modeller, men de har alla kommit på fall.

I dag diskuterar vi en modell som skapar en ny vårdstruktur i landet. Helheten är inte fullständig, men det kan den aldrig vara. SFP anser att denna modell ändå är tillräckligt bra.

Också i fortsättningen är den privata sektorn och tredje sektorn med i serviceproduktionen – tillsammans med den offentliga sektorn. Genom deras viktiga insatser får vi helheten att fungera.

 

Ärade talman,

Reformen skapar effektivitet på sikt, eftersom den gör sig av med dubbleringar och skapar en enhetlig förvaltning. Reformen ger också de bredare axlar som behövs för att möta vårdbehovet i de delar av landet där vi vet att det har varit svårt att locka läkare och vårdpersonal.

 

Vi i SFP har konsekvent förespråkat en finansieringsmodell som tryggar fortsatta högklassiga social- och hälsovårdstjänster inom alla välfärdsområden. Det betyder i praktiken att man måste fördela resurserna på nytt.

 

Vi är nöjda att finansieringsmodellen – efter den breda remissrundan – ändrades i den riktning som SFP förutsatte.

Finansieringsmodellen är fortfarande behovsbaserad, men beaktar nu bättre de välfärdsområden som har en friskare befolkning. SFP har hela tiden understrukit att större städer och tillväxtcentren har egna, annorlunda behov som inte får negligeras.

 

I den ändrade finansieringsmodellen ges nu också mer tyngd åt ordnande av tvåspråkig service. Vi har oavbrutet betonat hur viktigt det är med vård på det egna modersmålet. Nationalspråknämnden och samiska språknämnden garanterar minoritetsinflytandet i välfärdsområdet.

Särlösningen är livsviktig för Nyland. Genom modellen med fem områden kan vi trygga vården samt att besluten om vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning, som stöddes av alla kommuner i Nyland, skulle området ha blivit alltför gigantiskt med 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna skulle ha hamnat i kläm.

Den kommande beskattningsrätten behövs för att välfärdsområdena ska ha de verktyg som krävs för att bättre kunna hantera sin egen ekonomi. Avsikten är att totalskattegraden inte höjs. Regeringen har bestämt att landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod så att skatten kan tas i bruk år 2026.

Om tidtabellen av någon orsak inte håller, kommer regeringen i samband med ramförhandlingarna år 2022 se till att välfärdsområdenas finansieringsbas är tillräcklig.

Denna reform görs för att få en bättre vård och en lättare tillgång till vård – för människan. Vi måste nu se över strukturerna. Man har försökt länge utveckla det nuvarande systemet, men i något skede är det bara så att små förändringar inte räcker.

 

Utskottsarbetet blir nu oerhört viktigt för att möjliggöra en bra och balanserad reform. SFP är ett parti som vill skapa framtidstro. En välfungerande social- och hälsovård är ett av de absolut viktigaste kännetecknen för ett bra samhälle.

 

Gruppanföranden

Interpellation om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
16.02.2021 kl. 14:58

Europeiska unionens egna medel

Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
10.02.2021 kl. 14:43

Riksmötets öppningsdebatt

Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av gruppordförande Anders Adlercreutz.
09.02.2021 kl. 15:00

Budgetens responsdebatt 15.12.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz.
15.12.2020 kl. 12:08

Remissdebatt om social- och hälsovårdsreformen

Gruppanförande 14.12.2020 hållet av riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.
14.12.2020 kl. 14:48

Statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt

Gruppanförande 1.12.2020, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen
01.12.2020 kl. 14:30

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak.

Gruppanförande 30.11.2020, Anders Norrback, Svenska riksdagsgruppen
30.11.2020 kl. 15:00