Responsdebatt om budgeten 13.12.2017

13.12.2017 kl. 12:45
Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

 

Politik är att vilja, det vet vi att Olof Palme sa en gång. Han hade helt rätt. Det går att prioritera annorlunda, även om det ibland kan kännas svårt, ja så gott som omöjligt, att i finansutskottets behandling av budgeten få igenom förändringar.

Oppositionens lott blir att erbjuda alternativ som ofta klingar för döva öron.

Det ska ändå tydligt sägas: det finns alternativ – och det finns bättre alternativ – till regeringens politik.

 

Jag är generöst nog beredd att medge att nästa års budget är den bästa hittills av regeringen Sipilä. Men det räcker inte – SFP och svenska riksdagsgruppen efterlyser en mer ambitiös politik.

Men, som sagt finns det också enskilda goda tecken i regeringens politik. Till exempel finns det en del satsningar på utbildningen, som – märk väl – i regeringens två tidigare budgeter skurits ned med hård hand. Det är också bra att dagvårdsavgifterna sänks –det är en politik som gynnar barnfamiljerna.

 

Generellt kan sägas att omständigheterna att bygga upp nästa års budget hart varit bättre än tidigare år. Ekonomin är på ett bra spår, vilket betyder att tillväxten är god, arbetslösheten minskar och även statens skatteintäkter blir större än beräknat.

Det här betyder att underskottet i budgeten minskar i år och nästa år. SFP anser att finansminister Orpo gör klokt i att ändå betona återhållsamhet även för nästa år. Fastän budgetunderskottet minskar 2018 är behovet av tilläggslån omkring 3 miljarder euro nästa år.

Det borde man inte blunda för. SFP delar ändå grundlinjen i regeringens finanspolitik.

Våra prioriteringar är helt annorlunda än regeringens.

 

Vi vill få till stånd en mer dynamisk, men samtidigt socialt rättvis, skattepolitik. Vi vill se mycket tydligare nysatsningar på högskolorna och forskningen. Vi accepterar inte att Finland backar i sina internationella åligganden, som man gjort de två senaste åren i biståndspolitiken. Vi vill få till stånd en grundlig – inte en kostnadsneutral – reform av familjeledigheterna som på riktigt ökar jämställdheten i arbetslivet och i familjerna.

Vi erbjuder ambitiösa sysselsättningsåtgärder som tar sikte på att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i alla delar av landet.

 

Ärade talman,

Jag tror att man allmänt inte riktigt har uppfattat den djupa essensen i SFP:s skattemodell som vi har presenterat i vår alternativa budget. Vår modell höjer försiktigt på momsen med 0,5 procent och sänker inkomstskatten i motsvarande grad. Men, inte bara det.

Eftersom vår skattemodell innehåller sociala åtgärder är det helt entydigt att även personer i de lägsta inkomstklasserna drar nytta av vår modell. Genom att samtidigt höja garantipensionen, folkpensionen, ensamförsörjarnas barnbidrag och studiestödet är vår modell garanterat socialt hållbar.

SFP:s skattemodell ger sådana dynamiska effekter som vår ekonomi behöver. Det är bra att hushållen får mera i handen och att de disponibla inkomsterna ökar i alla inkomstklasser.

Också en färsk skattejämförelse avslöjar att skatteprocenten för en medelinkomsttagare i Finland klart överskrider medeltalet i övriga Europa. Vi bör göra något åt detta medelklassproblem.

 

Men, för att ekonomin ska vara sund behövs också andra åtgärder – både på inkomst- och utgiftssidan. Och sedan behövs reformer – varav reformen av familjeledigheter är vid sidan av vårdreformen den viktigaste. Kännbara förbättringar för barnfamiljerna signalerar även optimism – något som vårt samhälle behöver.

 

I denna anda efterlyser SFP också en ny inställning till invandring. I ett läge då Europa bygger upp nya och förhoppningsvis bättre strukturer för flyktingpolitiken bör Finland höja sin officiella flyktingkvot från 750 till 2500. Då den spontana invandringen har minskat bör vi i likhet med exempelvis Kanada skapa ett intensivare samarbete med UNHCR och välja de flyktingar och flyktingfamiljer som beviljas asyl direkt från flyktinglägren.

I Kanada har denna politik gynnat näringslivet och gett ett bättre och mångsidigare utbud av arbetskraft. Också Finland behöver det.

Också på Finland bank framhåller man att det är av största betydelse för en gynnsam utveckling av Europa att en ansvarsfull invandringspolitik fås till stånd som täcker hela Europa.

Det finns också mindre moment i budgeten som är otroligt viktiga för de medborgar- och yrkesgrupper de berör. Jag tänker på ökade anslag för kvinnoorganisationerna och jämställdhetsarbetet. Jag kan nämna rådgivningsverksamheten för yrkesfiskarna och jordbrukarna. Väsentligt är också att företagens exportinriktning backas upp, exempelvis det arbete som exportandelslaget Viexpo i Österbotten gör.

Att elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan fortfarande inte får sådana resurser som projektet förtjänar är däremot bara att beklaga.

 

För att vi ska kunna prioritera rätt saker måste vi även våga kritiskt granska utgiftssidan. Vi är beredda att halvera regeringens spetsprojekt. Vi vill se över skattestöden för energiintensiva företag. SFP vågar dessutom föreslå att skattefriheten slopas vid köp av första bostad, en åtgärd som beräknas inbringa 95 miljoner i statskassan.

 

Jag har nämnt flera av våra centrala prioriteringar tidigare, men vill avslutningsvis tillägga att SFP ser det som enormt viktigt att resurserna för bättre mental hälsa stärks. Vår målsättning är att Finland är ett välfärdssamhälle med tillräckliga förebyggande resurser att möta de problem som står för dörren.

 

Esitän seuraavan epäluottamuslauseen:

 

Sipilän hallitus ei edelleenkään ole riittävästi korjannut tekemiään massiivisia koulutukseen kohdistuvia leikkauksia. Hallituksen koulutusleikkaukset muodostavat todellisen uhan opetuksen ja tutkimuksen laadulle, koulutuksen tasa-arvolle ja maamme kilpailukyvylle.

Hallitus ei kiistattomasta tarpeesta huolimatta ole valmis merkittävästi uudistamaan

perhevapaita, kotihoidontukea ja varhaiskasvatusta. Samalla hallituksen tulisi toteuttaa verokevennykset sosiaalisesti oikeudenmukaisesti ja niin, että kaikki tulonsaajat hyötyvät.

Monet hallituksen toimet, kuten opintotukileikkaukset ja vähävaraisimpiin eläkeläisiin kohdistuvat muutokset lisäävät eriarvoisuutta ihmisten välillä. Hallitus ei myöskään ole korjaamassa kehitysapuun tekemiään leikkauksia, jotka kohdistuvat suoraan kaikkein haavoittuvimmassa asemassa oleviin ihmisiin. Tämän johdosta eduskunta toteaa, että hallitus ei nauti eduskunnan luottamusta.

 

 

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna.

Gruppanförande 8.10.2019, Svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
08.10.2019 kl. 13:00

Interpellation om regeringens ekonomiska politik och sysselsättningen

Gruppanförande 1.10.2019, Svenska riksdagsgruppen, Joakim Strand
01.10.2019 kl. 15:00

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
19.09.2019 kl. 18:01

Regeringen Rinnes regeringsprogram

Gruppanförande hållet av gruppordförande, riksdagsman Anders Adlercreutz,11.6.2019
11.06.2019 kl. 21:09

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderarens frågor 30.4.2019

Den finskspråkiga versionen är den officiella
30.04.2019 kl. 10:43

HEMSIDAN UPPDATERAS UNDER APRIL MÅNAD

Svenska riksdagsgruppen består efter riksdagsvalet 2019 av följande ledamöter:
23.04.2019 kl. 08:50

Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi
04.03.2019 kl. 13:00