Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

01.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 1.3 2017

Värderade talman,

Tänk globalt, handla lokalt. Den här något slitna frasen säger egentligen ganska bra vad sund livsmedelspolitik handlar om. Nämligen att vi befinner oss mitt i en global utveckling, som vi bäst kan hantera genom hållbara lokal åtgärder.

Det är inte svårt att omfatta den allmänna analysen i redogörelsen. Där konstateras att de centrala utmaningarna i livsmedelssystemet handlar om att trygga lönsamhet och produktivitet i primärproduktionen, göra den mer mångsidig, förbättra miljöhållbarheten, utveckla den cirkulära ekonomin och öka konkurrenskraften inom livsmedelsindustrin. Dessutom ska distributionskanalerna bli mer täckande och ett viktigt samhällsekonomiskt mål är att genom att främja hälsosam kost, förbättra livsmedelssäkerheten och förebygga livsstilssjukdomar.

 

Men, utmaningen är att få dessa fraser och många goda föresatser som finns i statsrådets redogörelse att betyda något i praktiken.

Vad förväntar sig den vanliga jordbrukaren och matproducenten av detta statsrådets papper? Det finns risk att han blir besviken då han hittar ordet jordbrukare bara tre gånger i dokumentet. Här hade man hoppats på mera konkreti.

Den absolut största utmaningen är primärproduktionens lönsamhet. Vi måste få till stånd en livsmedelspolitik som förbättrar lönsamheten. Utan grundläggande lönsamhet är det onödigt att betona vikten av forskningsinvesteringar som tar fram nya produkter och skapar mer framgångsrika livsmedelskedjor.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen vill särskilt betona två saker. För det första satsningarna på forskning. För det andra att man klart sätter tyngdpunkt på närproducerad mat.

När det gäller forskning är det viktigt att regeringen inte bara betonar saken i sina strategipapper, utan att det faktiskt syns när man fattar besluten om budgetekonomin.

När det gäller närproducerad mat kan man tala om en tydlig efterfrågan. Folk uppskattar korta avstånd mellan producent och konsument. Därför bör vi utveckla olika typer av regionala och lokala distributionskanaler. Allt fler medvetna konsumenter går med i Reko-ringar, vilket är bara ett exempel på att man uppskattar närmaten.

För att förbättra lönsamheten för de inhemska baslivsmedlen bör det finnas en tydlig ursprungsmärkning. Vi ska kräva obligatorisk ursprungsmärkning som på ett enkelt och klart sätt får fram var varan är producerad, hur den är tillverkad och med vilka råvaror. Även restaurangmat borde ursprungsmärkas.

Det bör absolut vara så att konsumenterna har tillräckligt kunskap när hon eller han väljer sina butiksvaror. Det här är konsumentens och den finländska jordbrukarens gemensamma intresse.

En bättre lönsamhet för inhemsk och lokal matproduktion genom bättre upphandlingsprocesser. Den reviderade upphandlingslagen ger nya möjligheter. Finland kan konkurrera med produkter som kommer från olika delar av EU:s gemensamma marknad, men den givna förutsättningen måste vara att vi ställer samma krav på importerade produkter som vi ställer på de inhemska varorna.

Vi understöder gärna tanken att i högre grad låta mat- och näringsperspektivet ingå i olika ämnen i småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet.

Matens och den hälsosamma kostens betydelse för invånarnas hälsa tål även betonas när vi diskuterar livsmedelspolitiken.

Här vill jag också lyfta fram fiskets betydelse. Fisken är en viktig råvara på det finländska matbordet. Ändå görs ingenting för att stärka fiskerinäringen. Här kan man med fog kritisera regeringen för bristande handlingskraft.

Fiskarnas antal minskar. Samtidigt hotar regeringen dra in försäkringen för fiskeredskap och båtar, där staten har gett ett visst stöd. Hur tänker man riktigt?

Värderade talman,

Det finns mycket man ännu kunde säga om statsrådets livsmedelspolitiska redogörelse. Många tankar är bra, men det brister i konkretin.

Vi bör höja förädlingsgraden på våra livsmedel och vi måste bli bättre på marknadsföring också med tanke på export.

Vårt samhälle skulle må bättre om vi alla vet mer om matens ursprung. Samhället, konsumenten, producenten, livsmedelsindustrin skulle vinna på att vi har en livsmedelspolitik som skapar förutsättningar för en lönsam primärproduktion, högklassiga livsmedel och medvetna konsumenter.

Gruppanföranden

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet 16.12.2019

Gruppanförande hållet av riksdagsgrupens ordförande Anders Adlercreutz.
16.12.2019 kl. 13:00

Remissdebatt om höjning av frontveterantillägget

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
04.12.2019 kl. 15:00

Planen för de offentliga finanserna 2020 – 2023

Gruppanförande 26.11.2019, Veronica Rehn-Kivi
26.11.2019 kl. 15:01