Svenska riksdagsgruppens alternativa budget 25.11.2015

25.11.2015 kl. 15:00
Gruppanförande av partiordförande Carl Haglund

Ärade talman,

Skuggbudgetens viktigaste uppgift är att visa att det finns alternativ i politiken. Alternativen syns allra tydligaste i fördelningen av pengar. Där blir det helt klart vad man prioriterar och vad man inte prioriterar. Svenska riksdagsgruppen har ett klart alternativ till regeringens politik. Vi vägrar gå med på regeringens stora nedskärningar i utbildningen och i biståndet. Också i övrigt har vi många alternativ till den politik regeringen för.

Svenska riksdagsgruppen vill se en skattepolitik som stöder arbete. Vi vill se en skattepolitik som sporrar till jobb – det är nämligen genom jobb och en höjd sysselsättning vi får det här landet på fötter. Vi måste se till att det alltid är lönsamt att jobba och att alla former av flitfällor försvinner. Ett av de lättaste sätten är att sänka skatten på arbete. Vi vill sänka skatten på arbete med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och med en halv procentenhet i den högsta skatteklassen. Samtidigt vill vi också höja hushållsavdraget från 2400 till 4000 euro för att sysselsätta fler, uppmuntra till företagande och samtidigt stävja den grå ekonomin. Hur finansierar vi då detta? Vi vill inte ta mera lån eller höja vår redan skyhöga totalskattegrad. Istället vill vi höja momsen med en halv procentenhet i alla momsklasser, slopa regeringens planerade bilskatterea och dessutom vill vi slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad.

Svenska riksdagsgruppen anser att arbetsmarknaden bör reformeras. Det behövs för att tackla sysselsättningsproblemet från flera olika håll. Vi vill få till stånd en reform av den inkomstrelaterade dagpenningen så att mängden dagar förkortas, men beloppet istället höjs något under de första 100 dagarna. Danmark har goda erfarenheter av en sådan modell, och vi tror att de goda sidorna där också kunde överföras till en finländsk modell. Dessutom vill vi reformera arbetskraftsbyråerna så att privata arbetsförmedlingar delar en del av bördan. I vår modell har staten fortfarande huvudansvaret, men när det gäller lättare sysselsatt arbetskraft i de stora städerna visar förmedlingsfirmorna på bättre resultat. Det vill vi ta vara på genom att ge de privata firmorna en större del av ansvaret för att sysselsätta folk. För att minimera de perioder när människor är borta från arbetslivet tror vi, i motsats till regeringen, att också arbetsrehabiliteringen ännu behövs. Därför vill vi behålla AURA-rehabiliteringen för att hjälpa människor att orka tillbaka till arbetet. Det vinner såväl finländarna som staten på.

 

Ärade talman,

regeringen planerar enorma nedskärningar i utbildningen. Svenska riksdagsgruppen anser att det är kortsiktig politik. Endast genom högklassig forskning och en högt utbildad befolkning kan vi konkurrera på den globala marknaden. Utbildningen har hittills varit vårt trumfkort och vi vill att det ska fortsätta att vara så!

Småbarnsfostran av hög kvalitet baserad på en subjektiv rätt till dagvård, samt en utmanande, sporrande och bra grundskola ger alla barn en jämlik grund i livet. Det är något vi inte kan tumma på – oberoende av konjunkturläge. Det är vi vuxna, inte barnen som måste stå för inbesparingarna. Lika viktiga är också högskolorna, och att vi fortsättningsvis satsar på forskning. Svenska riksdagsgruppen vill minska regeringens planerade nedskärningar i utbildningen med hälften.

När en ung människa hamnat snett i livet är det en tragedi för den personen, men också för familjen och för samhället i stort. Varje utslagen ung är en för mycket och varje ungdom vi kan ge en andra chans och hjälpa tillbaka till utbildning eller jobb är en vinst. Trots det vill regeringen skära ner i såväl ungdomsgarantin som det uppsökande ungdomsarbetet. Vi förstår inte den logiken. Vi vill satsa på de unga, och på framtiden! Förutom genom direkta ekonomiska tillägg vill vi också utreda och ta i bruk bättre modeller för lärlingsavtal samt så kallade minijobs, där unga kunde förtjäna en viss summa utan att exempelvis stöd påverkas.

 

Ärade talman,

regeringen slaktar biståndet. I tider då flyktingströmmarna är större än något vi upplevt i modern tid väljer regeringen att minska stödet till Unicef med tre fjärdedelar. Vilken signal tror ni att det ger i FN och det globala samfundet? Vi vill att Finland ska ta ansvar och vara en pålitlig och trovärdig aktör på den globala arenan, och därför vill vi höja biståndet med 250 miljoner euro. Den största delen av detta finansierar vi genom att föra tillbaka regeringens satsning på Finnfund till biståndet. Samtidigt vill vi höja flyktingkvoten från 750 till 2500 samt på lång sikt ytterligare höja antalet kvotflyktingar. Som ett av världens rikaste länder har vi råd – för att inte tala om en moralisk skyldighet – att hjälpa de som har det sämre. Vi vill också att alla asylsökande som får barn i Finland ska ha rätt till mammalåda – de om någon behöver den.

Också på hemmaplan ska vi ta hand om dem som har det svårast. Vi är glada att regeringen hört på oss och på den övriga oppositionen och nu backar i sitt beslut att slopa pensionärernas bostadsbidrag. Det skulle vi också ha gjort! Dessutom vill vi att ett gemensamt kostnadstak utreds för vård, sjuktransporter och medicin. Vi vill också minska på den extraskatt en del pensionärer tvingas betala.

Vi vill satsa på en av de grupper som har det allra svårast i vårt samhälle – nämligen ensamförsörjarna. Det gör vi genom att slopa kopplingen mellan ensamförsörjartillägget i barnbidraget och utkomststödet. Det är fullständigt vansinnigt att det staten ger med den ena handen, tar den genast tillbaka med andra. Också de som sett till att vi bor i ett av världens bästa länder – det fria och självständiga Finland – kräver mera uppmärksamhet. Därför vill vi satsa mera på rehabilitering av veteraner. Det är det minsta vi kan göra som ett tack för allt de givit upp för oss.

 

Ärade talman,

parallellt med en vårdreform behöver Finland i framtiden starka primärkommuner. Vi vill stöda kommunsammanslagningar ekonomiskt. Samtidigt vill vi att kommunerna, som fundamentet i det lokala livet, fortfarande ska ha viktiga och relevanta uppgifter. Just nu tuffar vårdreformen vidare på den specialiserade sjukvårdens villkor och socialvården och bashälsovården glöms bort. Vi vill ändra detta, och hålla kvar socialvården och kanske till och med en del av den lättare hälsovården i kommunernas regi. På det sättet tryggas ett lokalt inflytande över de sociala tjänsterna. Samtidigt vill vi också minska kommunernas uppgifter, så att de kan koncentrera sig på det väsentliga – en bra service till kommuninvånarna.

Till bra service hör också möjligheten att använda kollektivtrafik. Att kunna ta sig till och från jobbet, och att kunna röra sig i vårt land. Det är fullständigt ologiskt att staten först satsar hundratals miljoner på att förbättra rälsarna för att sedan dra in tågturerna. Vi vill hålla kvar tågtrafiken.

Vi vill också satsa mer på försvaret och på att rättsväsendet effektiveras genom snabbare domstolsprocesser. En del av våra tilläggssatsningar finansierar vi genom att minska regeringens spetsprojektssatsningar med hälften.

Jordbrukarna är idag en av de grupperna i samhället som måste slåss med störst mängd blanketter och andra papper. Vi vill underlätta böndernas vardag genom att slopa en hel förvaltningsnivå. Landsbygdsverkets uppgifter kan överföras till kommunerna och ministeriet. Dessutom vill vi göra rationaliseringar vid livsmedelssäkerhetsverket Evira. Utöver det vill vi också trygga fiskarnas verksamhetsförutsättningar.

 

Ärade talman,

företagarna bär upp Finland. De små och medelstora företagen är de som idag sysselsätter finländarna. Varje lättnad för företagarna är en direkt vinst för samhället. Förutom att höja hushållsavdraget vill vi också satsa mer på Tekes och vi vill se till att de små och medelstora företagen fortfarande kan få hjälp med sin internationalisering. Dessutom vill vi satsa på att motarbeta grå ekonomi för att ge alla ärliga företag en chans att konkurrera på lika villkor.

 

Ärade talman,

det här är de stora dragen i Svenska riksdagsgruppens alternativa budget. En budget som är kostnadsneutral i förhållande till regeringens alternativ och som tar ett ansvar för att få ekonomin i balans. Vår budget visar att det finns alternativ till de huvudlösa nedskärningar regeringen valt att göra i bland annat utbildning och bistånd. Alternativ som skulle vara betydligt bättre för Finland!

Gruppanföranden

Remissdebatt om höjning av frontveterantillägget

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
04.12.2019 kl. 15:00

Planen för de offentliga finanserna 2020 – 2023

Gruppanförande 26.11.2019, Veronica Rehn-Kivi
26.11.2019 kl. 15:01

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna.

Gruppanförande 8.10.2019, Svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
08.10.2019 kl. 13:00

Interpellation om regeringens ekonomiska politik och sysselsättningen

Gruppanförande 1.10.2019, Svenska riksdagsgruppen, Joakim Strand
01.10.2019 kl. 15:00

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
19.09.2019 kl. 18:01

Regeringen Rinnes regeringsprogram

Gruppanförande hållet av gruppordförande, riksdagsman Anders Adlercreutz,11.6.2019
11.06.2019 kl. 21:09

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderarens frågor 30.4.2019

Den finskspråkiga versionen är den officiella
30.04.2019 kl. 10:43