Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

09.02.2006 kl. 00:00
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

Vi upplever just nu skrämmande upplopp, våldshandlingar och oroligheter där den islamska världen känner sig kränkt av européer. Oroligheterna måste få ett snabbt slut, och representanter för de olika religionerna och staterna bör nu göra sitt yttersta för en försoning. Globaliseringen innebär att människor med olika ursprung och religioner kommer att leva sida vid sida. Tolerans och respekt är grundpelare också för samarbetet inom EU.

Denna vår kan flyttfåglar föra med sig fågelinfluensa till Norden. Vi kan inte förneka att hotet finns, och att människor känner sig oroade. Regeringen utarbetar som bäst regler för beredskapen. Sannolikt är att även fågelinfluensan kommer att finnas på agendan under ordförandeskapet. Det är viktigt att tillräcklig information ges, för att på allt sätt förhindra att panik eller risksituationer uppstår. Hotet om fågelinfluensa ger anledning att påminna om vikten av höjt u-landsbistånd. Ett effektivt sätt att förhindra epidemier från att uppstå och epidemier från att bli pandemier, är att bygga ut fattiga länders grundläggande hälsovård.

De inhemska investeringarna ökar igen, efter att ha legat på en bottennivå år 2003. Under regeringsperioden har det skapats 60 000 nya jobb, så det finns fortfarande chanser att nå upp till regeringens målsättning om 100 000 arbetsplatser. Det förbättrade sysselsättningsläget visar att regeringens ekonomiska politik har givit resultat. Skattesänkningarna har stimulerat hemmamarknaden, och bland annat avdraget för hushållsarbete har lett till många nya arbetstillfällen. Då rambudgeten nu bereds, utgår vi i Svenska riksdagsgruppen från att regeringen fortsättningsvis stärker incentiven för att locka investeringar till Finland. Rätt riktad utbildning och ett stort kunnande är fortsättningsvis våra främsta konkurrensfaktorer. Arbetslösheten måste minska, och speciellt ungas deltagande i utbildning eller arbetslivet är viktigt. Inför vårens förhandlingar om budgetramarna vill Svenska riksdagsgruppen uppmana regeringen att fästa uppmärksamheten vid ensamförsörjarnas samt närståendevårdarnas situation. Vår uppfattning är att flera personer borde omfattas av stödet för närståendevårdare. Även om regeringen har gjort förbättringar genom att stöda intervallvård samt öka stödbeloppet, finns det fortfarande svagheter i systemet som bör ses över.

Svenska riksdagsgruppen är orolig för hur EU:s rambudget kommer att utformas för jordbrukets del. Vi vill påminna om att nettoinkomsterna för jordbrukarna som yrkesgrupp stadigt minskat under de senaste åren. Nu finns en risk för att jordbruksstöden i de nya EU-länderna kommer att finansieras på bekostnad av de finländska jordbrukarna. Vi förväntar oss att regeringen ser till att det här scenariot inte förverkligas.

Regeringen kommer med all sannolikhet att under vårens lopp presentera en ramlag om kommunernas servicestruktur. Regeringen har haft som utgångspunkt att reformera servicestrukturen så att alla invånare i Finland skall kunna få en högtstående service också om tjugo år. I praktiken har processen upplevts som svår och snabbt framtvingad. Faktum kvarstår. Befolkningen åldras, och allt färre personer skall klara av att försörja den växande befolkningsgrupp som kommer att befinna sig utanför arbetsmarknaden. Nu är den rätta tiden för att se över strukturer och funktioner så att vårt gemensamma kapital på bästa sätt säkrar en människovärdig vardag med goda samhällstjänster om några årtionden.

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att primärkommunmodellen bäst garanterar en god servicenivå där dessutom kommuninvånarnas medbestämmanderätt säkras. Befolkningsunderlaget kan dock inte kategoriskt låsas till minst 20 000, utan bör även kunna vara mindre. Kommunerna måste stärka sin ställning som ekonomiska enheter. Det förutsätter åtminstone intimt samarbete – men antagligen också samgång med de närmaste grannarna i fall då kommunerna är små och befolkningsstrukturen ogynnsam. Dessa beslut måste ändå kommunerna själva fatta. Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att regeringen snabbt bör ge riktlinjerna för hur statsandelarna kommer att se ut i den nya modellen. Utan en klar bild av statsandelsfördelningen har kommunerna svårt att göra de nödvändiga besluten. Svenska riksdagsgruppen anser också att språkförhållandena i kommunerna är ett viktigt kriterium som bör beaktas då beslut om sammangång görs.

Christina Gestrin 9.2.2006

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00