Regeringens budgetramar 2007-2011

28.03.2006 kl. 00:00
Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

Det finns än en gång orsak att understryka betydelsen av en inhemsk jordbruksproduktion. Det är inte föråldrat att tala om betydelsen av en hög självförsörjningsgrad av inhemska råvaror. Det handlar om att garantera riskfria och högklassiga råvaror för vår livsmedelsindustri. Finland har en hög moral och etik då det gäller husdjursuppfödning. I det finländska jordbruket tar man stor hänsyn till miljön. Just nu pågår arbetet med det nya EU- miljöstödprogrammet för jordbruket. Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd för att programmet får den finansiering som behövs.

Vårt jordbruk baserar sig på familjejordbruksformen medan många andra länder övergått till intensivproduktion. Låt mig ta ett exempel. Inom Leningradområdet, där endast 10 % av jorden är i jordbruksproduktion finns det över 3 miljoner hönor. Behandlingen av gödslet från hönsgårdarna uppfyller inte på långt när de finländska kriterierna. EU:s nitratdirektiv skulle kräva minst 200 000 ha åker för spridningen av gödslet. I praktiken är området som gödslet sprids ut på en tiondel av detta. Det intensiva jordbruket i Le-ningradområdet är en stor belastningskälla för Finska viken. Trots att lagstiftningen är sträng är praktiken en helt annan. Däremot kan man säga att lag, regler och praktik fungerar mycket bra i Finland.

Regeringen återgick till gamla arbetssätt och diskuterade endast de stora linjerna i samband med ramdiskussionen. Det innebär att det inte finns så många element på detaljnivå i regeringens redogörelse om budgetramarna. Vissa positiva nyheter finns ändå.

Regeringens främsta utmaning är att öka sysselsättningen. Också i detta budgetförslag finns sysselsättningsökande satsningar.
Svenska riksdagsgruppen har sedan länge ansett att Finland borde utnyttja EU:s momsförsök i full utsträckning. Genom att sänka momsen på servicetjänster kan man öka efterfrågan och sänka tröskeln för anställning. Oberoende leder det till fler arbetsplatser. Förslaget att sänka momsen för frisersalongen och vissa verkstäder är bra men kunde gärna utvidgas på EU:nivå snarast möjligt.

Vi behöver ändå fler sysselsättningsinstrument. Vi har redan sett att hushållsavdraget för både reparation och service har skapat fler jobb och samtidigt minskat den grå ekonomin. Svenska riksdagsgruppen vill gärna se att regeringen utvecklar och utvidgar avdraget till att gälla nya arbeten.

Svenska riksdagsgruppen har tidigare oroat sig för de jobb som nu sköts av ensamföretagare. I Finland finns tiotusentals ensamföretagare som snart närmar sig pensionsåldern. De här företagarna borde nu uppmuntras att anställa sin första arbetsta-gare som kunde avlasta arbetsbördan och så småningom ta över verksamheten.

Regeringen gick inte den här gången in för att diskutera infra-satsningar på detaljnivå. Därmed uteblev det besked som hela Västra- och Mellannyland väntar på; att åtgärda de åtta kilometer långa köerna på stamväg 51 i Kyrkslätt. Svenska riksdagsgruppen är nöjd med regeringens beslut att öka procentandelen av statens vinst på utförsäljningar som kan användas till infraprojekt. Vi ser det som en möjlighet att inom budgetramarna kunna ge grönt ljus för ombyggandet av stamväg 51 år 2007.

Inom Svenska riksdagsgruppen utgår vi ifrån att regeringen tar Sveriges beslut att införa tonnageskatt för sina rederier på allvar. Om inte Finland ser över sin sjöfartspolitik denna vår hotas vi av en ny utflaggningsvåg av arbetsplatser. Finland måste snabbt återinföra ett reserveringssystem som skulle leda till nya fartygsbeställningar och ökad sysselsättning på de finländska rederierna.

Regeringens och riksdagens budgetpolitik verkar fungera lika regelbundet som tidvattnet. På våren skär man ned och på hösten ökar man utgifterna. Trots att det kan kännas som ett hopande och roende har det fungerat. Vi är inne på regeringsperiodens fjärde år och vi håller oss fortfarande till de knappa ramarna från 2003. Tack vare den ekonomiska politik som regeringen drivit har sysselsättningsläget och hemmamarknaderna stärkts. Nu har också investeringarna i Finland kommit igång och ex-porten drar bra. I en Europeisk jämförelse ser det bra ut för Finland idag.

Men jag kan inte ändå hålla mig ifrån att rikta ett kritiskt finger mot vissa av de inbe-sparingar på totalt 146 miljoner euro som finansministeriet tvingat fram.
Positivt är ändå att de aviserade nedskärningarna på miljömomenten kunde undvikas. På det här sättet kan miljöorganisationernas verksamhet fortsätta. Det samma gäller vattenskyddet och Metso-programmet. Bra är också att regeringen äntligen kom överens om stödet för en övergång till förnybar energi i uppvärmningen av småhus. Däremot anser vi inte det klokt att slopa stödet för reparationer som leder till större energieffektivitet.

Svenska riksdagsgruppen hade gärna sett att regeringen hade svarat på de rapporter som visar att utslagningen ökar bland barnfamiljer och de folkpensionärer som har de lägsta pensionerna.
Vi hade gärna sett en satsning på barnfamiljerna t.ex genom höjda ensamförsörjartilllägg och förlängd föräldraledighet till ett år.
Samtidigt finns det skäl att höja stöden för de äldre. Ett område som vi fått mycket kontakter om gäller de låga fpa-ersättningarna för privat läkarvård. Taxorna har släpat efter nu i över tio år och det vore hög tid att justera dem.

Slutligen några ord om biståndet.
Det är bra att anslagen för biståndet ökar med 64 miljoner vilket är mycket pengar i sig. Men regeringen ligger fortfarande långt efter den överenskommelse som Finland förbundit sig till inom EU. Enligt den överenskommelsen skall biståndet ligga på 0,7 procent av BNI år 2010. Chanserna för nästa regering att öka biståndsanslagen med flera hundra miljoner på en enda gång är inte stora. Därför måste denna regering ta ansvar för de förpliktelser som regeringen avtalat om på internationell nivå. Det finns med andra ord inte andra möjligheter än att nu - en gång för alla - höja biståndet med hjälp av riksdagens budgetmakt.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 28.3.2006

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00