Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

26.04.2006 kl. 00:00
Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

Finland fick känna på de positiva fördelarna av globaliseringen för hundratals år sedan då utländska handelsmän och företagare kom till Finland med sina kunskaper, sitt praktiska kunnande och nytt kapital. Internationaliseringsvågor som gav Finland nya inflyttade företagare och bolag som Fazer, Stockmann, Finlayson, Hackman, Paulig - bara för att nämna några.

Vad jag vill säga är, att framgångsrik handel och internationalisering är synonyma med varandra. Därför skall vi vara försiktiga med att beklaga oss över den internationella konkurrensen inom handeln. Även denna gång skall vi dra nytta av den och låta den utveckla Finland och dess näringsliv!

Vad är det då som håller på att ske inom finsk handel? – Främst att de inhemska grupperingarna utma-nas av utländsk konkurrens. De två inhemska giganterna inom grossist- och dagligvaruhandeln täcker 70 procent av marknaden i Finland. 70 procent! Man behöver inte ens vara nyliberal för att inse att den fins-ka marknaden och de finska konsumenterna skulle må bra av lite större konkurrens. Finland har idag Västeuropas högsta prispåslag i grossistledet. Detta ger onödigt höga priser i butikerna, särskilt på dag-ligvaror.

Den ökade konkurrensen har ändå vissa följder som måste pareras. Det blir allt vanligare att anlita utländska råvaruproducenter vilket kan hota den inhemska livsmedelsproduktionen. Det betyder att konkurrenskraften inom hela vår inhemska livsmedelssektor måste höjas, vi måste ständigt slipa vår konkurrenskraft oberoende vad som händer i övrigt inom den inhemska dagligvaruhandeln. Erfarenheterna har redan visat att också de finska företagen bra kan konkurrera med de nya aktörerna på marknaden.

Vi vet också att strukturreformerna inom den finländska arbetsmarknaden kommer att fortsätta med fart. Jobb försvinner från produktionen och övergår till servicesektorn. Regeringens redogörelse uppmärksammar en intressant framtidsutmaning. Då den stora 40-tals generationen går i pension inom några år kommer konsumentbeteendet att ändra i Finland. Pensionärer är allt aktivare och utgör en allt mer intressant målgrupp för alla branscher. Det blir aktuellt att utarbeta nya serviceformer. Här ligger en intressant utmaning och utvecklingspotential!

SERVICENÄTET
Studier visar att de finländska konsumenterna är tämligen nöjda med det servicenät som omger dem. 82 procent har en mataffär i sitt bostadsområde. Det låter bra i sig, men faktum är att affärerna, och därmed också annan service, flyttar i snabbare takt från glesbygden till tätorterna än vad befolkningen gör.

Butiken är hjärtat i byn. Så har det alltid varit. Ännu på 1970-talet kunde det finnas flera mindre butiker i landsbygdsbyarna men idag är det bra om det finns en. Den enda bybutiken är också vanligen garanten för att byborna får sina postpaket och till och med leveranser från Alkobutiken i tätorten.

Regeringen har redan infört en rad instrument som lyckats bryta vågen av butiksindragningar. Genom att ge friare händer vad gäller öppethållningstider på helger har de mindre affärerna kunnat hävda sig i konkurrensen med de stora. Regeringens ekonomiska reparationsbidrag till bybutikerna har också utnyttjats av över hälften av butikerna. En del nya jobb hart skapats – men framför allt har man räddat de gamla. Förordningen som går ut i slutet av 2006 var visat sig vara behövlig och måste få en förlängning.

Samtidigt måste vi akta oss för att bygga ett så urbant samhälle att det förutsätter att man med bil tvingas åka ut till storhallar för att handla. Affärerna måste fortsättningsvis ingå som en harmonisk del av bostadsområdena.

MOMSEN
Det har länge diskuterats om att sänka mervärdeskatten på livsmedel. Momsen ligger idag på 17 procent, d.v.s 5 procent lägre än den allmänna momsnivån. Svenska riksdagsgruppen har intagit en avvaktande inställning eftersom vi tvivlar på att skattesänkningen skulle synas fullt ut i konsumentens börs. Med största sannolikhet skulle priserna inte sjunka i motsvarande grad som skattesänkningen. Det såg vi till exempel i samband med sänkningen av spritskatten. Restaurangpriserna sjönk inte över huvudtaget! Ifall man vill öka de disponibla inkomsterna för konsumenterna tror vi att man skall sänka inkomstskatterna. Nåväl, det är bra att regeringen har satt forskare att räkna ut saken så att partierna kan ta ställning till frågan inför kommande valrörelse.

ÖPPETHÅLLNINGSTIDER
Diskussionen om öppethållningstider är lyckligtvis inte längre lika känslig och ideologiskt laddad som ännu i slutet av 1990-talet. Kanske det är ett bevis på att samhället ändras och moderniseras. Det är verkligt intressant att notera i redogörelsen att fram till 1946 var söndagsöppet en naturlig del av stadsbilden.

Den nya lagen om öppethållningstider från 2001 har fungerat hyfsat. De mindre mataffärerna kan hålla söndagsöppet om de vill, vilket har utjämnat konkurrensen mellan de mindre och de stora affärerna. Samtidigt har lokalsamhällets service förbättrats märkbart.

Man kommer ändå inte ifrån att dagens regelverk inte är särskilt lätt att överse. Det kan inte vara många konsumenter som vet vilka månader i året samtliga affärer har söndagsöppet. På dessa punkter hade det varit bra om regeringen hade kunnat presentera nya modeller för framtiden, för en reform behövs. Och så är det så att alltmer som Finland europeiseras, ju större frihet måste vi tillåta i olika affärsverksamhe-ters öppethållingstider – det blir en naturlig utveckling också i vårt land.

ALKOHOLFÖRSÄLJNING

Debatten om att liberalisera alkoholförsäljningen och tillåta matbutiker att sälja vin har blivit en långkörare. Frågan verkar inte få någon slutlig lösning inom överskådlig framtid.

Finländarna dricker tyvärr mer alkohol än någonsin tidigare - över 10 liter absolut alkohol mer invånare, vilket är en mycket hög siffra i europeisk jämförelse. Dessutom stiger kurvorna för varje år som går, stiger från en hög nivå till en högre.

All tillänglig forskning visar att ökad tillänglighet till alkohol ökar konsumtionen i Finland. Ifall vinerna fick samma försäljningsnät som mellanölet skulle antalet försäljningsplatser stiga från dagens 320 Alkobutiker till cirka 7000 butiker. Vi får tyvärr utgå ifrån att konsumtionen på kort sikt skulle öka med fler alkoholrelaterade alkoholsjukdomar och dödsfall som följd.

Alkoholmonopolet kommer att begränsas och försäljningen kommer att liberaliseras förr eller senare, men det är uppenbart att dagens finländare inte skulle klara ens rimliga reformer med folkhälsan i behåll. Tyvärr.

Detta är orimligt egentligen. Hur har vi så missat i vår alkoholpolitik att vi inte kan sköta vårt förhållande till alkohol på likartat sätt som i största delen av Västeuropa? Det kan vara värre att sälja alla dessa starka spritsorter i 320 affärer än vin i 7000 affärer. Det kan vara värre att sälja öl i 7000 butiker än vin i 7000 butiker.

Problemet är helt enkelt av kulturell art. Den finska spritkulturen behöver nya grepp. Ett sådant grepp är en ny syn på statsmonopolets och den inhemska sprittillverkningens starka fokusering på god service för de starka spritsorterna. Ett sådant grepp är en ny syn på vinet som en bättre kulturdryck än andra alko-holhaltiga drycker. I den nya synen har Finlands 7000 butiker en plats. Låt oss utveckla vårt tänkande och kultur på denna punkt.

Det är inte upp till statsmakten eller regeringen - utan till de finländska konsumenterna - att bevisa när tiden är inne för att omforma och delvis liberalisera vinförsäljningen i Finland.

Roger Jansson höll gruppanförandet 26.4.2006

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00