Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

02.05.2006 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

 

 
OECD:n Pisa-tutkimuksen mukaan suomalainen peruskoulu antaa hyvän ja tasa-arvoisen koulutuksen. Meidän on kuitenkin varottava uskomasta, että kaikki on sillä selvä. Pisa-tutkimukset ovat hyviä mittareita, mutta ne ei-vät saa olla ainoita mittareita. Meidän olisi panostettava enemmän omiin arviointeihin. Lehtitietojen mukaan lukiolaisten kielitaito heikkenee vuosi vuodelta. Suomen kielen ylioppilasaineiden tarkastajat ovat huolissaan siitä, että äidinkielen taso on tasaisessa laskussa. Ylioppilastutkintolautakunnan tilastot osoittavat myös, että ruotsin toisena kotimaisena kielenä kirjoittavia abiturientteja on jo melkein neljännes vähemmän kuin kaksi vuotta sitten. Tällä kehityksellä voi tulevaisuudessa olla kohtalokkaat seuraukset.

Keskustelu koulusta on viime vuosina keskittynyt itse kouluverkon ongelmiin. Koulu on lähiyhteisön ja sen elinvoiman symboli. Meidän on silti pidettävä mielessä, että peruskouluikäisten lasten määrän odotetaan vähenevän 43 000 lapsella vuodesta 2005 vuoteen 2010. Ruotsalaisen eduskuntaryhmän mielestä hallituksen kirjoitus hallitusohjelmassa siitä, että säästöt, jotka syntyvät pienentyvien ikäluokkien myötä, on investoitava koulutuk-seen, on tärkeä. On erityisen tärkeää hoitaa erityisopetuksen kasvava tarve.

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att man nu borde tänka mer på inlärningsmiljön och de faktorer som påverkar elevernas inlärning. Då omgivningen förändras måste skolan hänga med. För att barnen skall vara pigga och må bra är det viktigt att de äter mångsidigt och hälsosamt. Det är ett allmänt känt faktum att skolbarnen ofta slarvar med skolmaten och stoppar i sig sötsaker och läsk som de inte mår bra av. Vi föreslår att godisautomaterna i grundskolorna ersätts med frukt och grönsaksmellanmål.

Vi anser också att både fysisk fostran, dvs motion i olika former, och kreativa och skapande ämnen är oerhört viktiga för barnens inlärningsförmåga och utveckling. Annat som vi vill betona är att större fokus bör sättas på demokratifostran i skolorna. Dagens ungdom måste få en klar uppfattning om hur beslutsfattande går till och hur var och en kan och skall delta i det gemensamma i samhället.

Regeringen betonar i redogörelsen barn och ungdomar med utländsk härkomst och vikten av att integrera dem i skolorna och i samhället. Det här är en mycket viktig aspekt. Då arbetslösheten bland invandrare fortfarande är större än bland andra befolkningsgrupper i landet måste mera göras för att invandrarungdomar skall klara sig i det kommande arbetslivet. Positivt är att man i många kommuner försöker ordna modersmålsundervisning på många olika språk.

Redogörelsen innehåller förslag gällande lärarkåren och dess förutsättningar att göra ett gott jobb. Tillgången till fortbildning är viktig. Samtidigt som specialbehoven i klassen ökar måste kommunerna också se till att lärarna har möjlighet att handskas med problemen. Det är viktigt att det finns tillräckligt med personal i skolorna. Assistenter behövs i klasser där barn som överförts till specialundervisning integreras i vanliga skolklasser. Samtidigt är det viktigt att studier i specialpedagogik i högre grad skall ingår i lärarutbildningen. Då skulle man ge lärarna en bättre plattform i sitt arbete. Å andra sidan kan man inte förvänta sig att klasslärarna skall kunna ta ansvar och sköta alla de problem som många barn har idag. Därför är det oerhört viktigt att skolornas elev-vårdsteam fungerar. Skolkuratorn, skolpsykiatern, studiehandledaren, skolhälsovårdaren är en grupp som skall stöda de barn som är i behov av stöd.

Tillgången på behörig lärarpersonal har varit en svår fråga i hela landet, men speciellt på svenskt håll här i södra Finland. Den utlokaliserade utbildningen av lärare har gett goda resultat och behövs också i framtiden. På svenskt håll är bristen på behöriga barnträdgårdslärare också stor. Också här behövs det särlösningar för att garantera en tillräcklig personal i alla landsändor. Lärarbristen beror delvis på att flera utbildade pedagogie magistrar väljer att inte jobba i skolan. Det är uppenbart att lönenivån och satsningar på lärarna så som möjligheten att delta i fortbildning och tillgången till adekvata arbetsutrymmen för lärarna är viktiga. Det handlar om att förbättra läraryrkets status.

Ohjauksesta on tullut koulutuspolitiikan avainsana. Nykyajan oppilaat tarvitsevat tukea ja neuvoja opintien alusta loppuun, aakkosista maisterin opinnäytteeseen. Liian moni lopettaa koulutuskaarensa heti peruskoulun jälkeen, ja liian moni keskeyttää myöhemmät opintonsa.

Hallituksen ehdotukset opintojen keskeyttämisen vähentämiseksi ovat hyviä. Paremman opinto-ohjauksen, sähköisen hakemuksen ja nopeampien pääsykokeiden myötä useampi nuori voisi saada haluamansa opiskelupaikan. Ruotsalainen eduskuntaryhmä ehdottaa, että lukion todistukselle annettaisiin enemmän painoarvoa korkeakoulujen opiskelijavalinnassa, sillä ylioppilastodistusta ei enää voi pitää todistuksena laajasta yleissivistävästä koulutuksesta aiempaan tapaan.

Opiskeluajat eivät ole lyhentyneet. Uusi, työelämään pyrkivän maisteri on keskimäärin yli 27-vuotias. Kun samainen maisteri hakeutuu muualle Eurooppaan, hänet ohittaa työnhaussa samanikäinen tohtori. Opiskelijoiden on aika ajatella itseään – ei suhteessa muihin tukirahoilla eläviin suomalaisiin, vaan verrattuna Manner-Euroopan 23-vuotiaisiin maistereihin. Emme kuitenkaan pääse siitä, että opiskelijoiden taloudellinen tilanne on vaikea maamme eräillä alueilla, johtuen lähinnä korkeista asumiskustannuksista. Siksi Ruotsalainen eduskuntaryhmän mukaan hallitus toimi viisaasti korottaessaan asumislisää. Seuraavalla hallituskaudella on syytä puuttua opintotukeen, jota asumislisää lukuun ottamatta ei ole korotettu 15 vuoteen.

Korkeakouluverkon tuleva mitoitus on kova pähkinä purtavaksi. Maassamme on pienestä väkiluvusta huolimatta 55 korkeakouluyksikköä. Vaikka peruspetustamme pidetään yhtenä maailman parhaista, vain yksi ainoa suomalainen yliopisto lasketaan maailman 100 merkittävimmän yliopiston joukkoon. Valtioneuvoston globalisaatioraportti vuodelta 2004 sisälsi monia edistyksellisiä ehdotuksia, joita hallitus käsittelee osittain selonteossaan. Silti tehtävää on vielä paljon.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 2.5.2006

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00