Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

10.05.2006 kl. 00:00
Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

 Som man ropar får man svar – så är det också med det resultat som den sk Eurobarometern redovisade förra veckan – att finländarna hör till de mest EU-negativa nationerna. Så går det om ingen säger vilka fördelar vi haft av EU-medlemskapet utan bara betonar att EU skall ägna sig åt det väsentliga. Också i EU-frågor måste vi lära oss att skilja agnarna från vetet, stort från smått.

EU:s problem är att vi fortfarande jobbar med regler som var avsedda för sex länder och nu är vi 25 och snart 27. EU har tagit emot nya medlemsländer utan att själv ha klarat av alla förberedelser för en utvidgning. Det är därför vi behöver ett nytt grundfördrag.

Riksdagens utskott har behandlat fördragstexten mycket noggrant och bildat en klar uppfattning om vad detta skulle betyda för Finland. En klar majoritet av riksdagen anser att grundfördraget är både klarare och mer funktionsdugligt än den mängd avtal och fördrag som vi följer idag. Några av de viktiga fördelar som fördraget skulle föra med sig är bla att den parlamentariska och juridiska insynen skulle bli bättre i det rätts- och inrikessamarbete som blivit allt mera omfattande.

Därför föreslår också både Utrikesutskottet och Stora utskottet att regeringen omgående för riksdagen skall föreslå ratificering. Svenska riksdaggruppen var av samma åsikt redan i höstas.

Argumenten som framförts mot ratificeringen är en blandning av juridik och politik. Man säger att det är fel att ha riksdagen att granska avtalet med tanke på ratificeringen, eftersom det finns risk att avtalet som sådant inte kommer att träda i kraft och att detta vore förakt av folkopinionen och onödigt arbete i riksdagen.

Men de argumenten är fel: ska ett nytt grundfördrag godkännas bör det i huvudsak innehålla de element som finns nu – Men en sak man kunde ändra är namnet – det är för pretentiöst att tala om konstitutionellt fördrag. Jag tror inte de institutionella lösningarna i grunden kan ändras. Och eftersom Finland har en tradition med mycket noggrann granskning av internationella fördrag, kommer det att vara lätt att göra de justeringar som behövs – jag tror inte att mycket arbete går till spillo. Dessutom har utskotten nu i grunden satt sig in i på vilket sätt Finlands lag skall ändras fördraget träder ikraft.

EU:s grundfördrag är inte dött. Det dör endast om ingen vill lyfta upp det till behandling. Trots att två länder har problem med sin ratificering skall man minnas att majoriteten av länderna redan godkänt grundfördraget. Under ordförandeskapet skall Finland göra allt för att väcka processen till liv och därmed påverka de resterande ländernas beslut i positiv riktning. Redan nu har utskottens ställningstaganden noterats i utländsk press. Det är just som ordförandeland vi kan utöva inflytande av detta slag.

Den som nu vill ha en omförhandling – vems ärenden går man eller är man alls medveten om vilka tongångarna är bland dem som vill ha en omförhandling i grunden ? Det finns som bekant tongångar i några gamla och stora medlemsländer som kräver mer makt och inflytande som krav för sin ratificering. Det innebär att länder som Finland förlorar inflytande.

Vi vill slå vakt om gemenskapsmetoden och motarbeta att ett EU styrt av de stora ländernas direktorat. Det ligger alltså inte i Finlands intresse att en ny förhandling inleds. Vi vill inte öppna Pandoras ask. Därför är det viktigt att Finland omfattar grundfördraget.

Utskottens betänkanden och utlåtanden innehåller avvikande åsikter som kräver att Finland skall folkomrösta i frågan. Folkomröstningsinstrumentet är ett viktigt instrument i vår demokrati - men man måste vara försiktig med att missbruka det. De flesta partier med en betydande majoritet i riksdagen meddelade på en överläggning med statsministern redan i september 2004 att de inte kräver någon folkomröstning

Jag frågar mig; Vad är det för värde i att arrangera en folkomröstning då majoriteten av riksdagen redan bestämt sig för att ratificera fördraget? Skulle inte politikerföraktet bara öka med en sådan skenmanöver?
Det hör till riksdagens grundlagsenliga plikt att fatta beslut om internationella avtal. Låt riksdagen bära det ansvar som grundlagen lägger på den.

En av huvudidéerna i det nya grundfördraget är att EU skall stärka sin utrikespolitiska roll i världen. Det är EU som skall fungera som den främsta agenten för mänskliga rättigheter, samhällsbyggande genom Rule of Law och respekt för den internationella rätten, för att inte glömma EU:s globala insatser för miljön. För att ta den rol-len krävs både muskler och pengar. EU skall ta det globala initiativet i att medla i konflikter. Vi anser att EU skall använda sina krishanteringsstyrkor och anslå ökade budgetmedel för den gemensamma utrikespolitiken.

Utrikesutskottet gör en intressant bedömning då det slår fast att EU är en säkerhetsunion. Utrikesutskottets betänkande blir därmed kanske det mest klargörande dokument gällande Finlands säkerhetspolitiska ställning – betydligt klarare är regeringens säkerhetspolitiska redogörelse från 2004. Finland ingår i en säkerhetsunion där länderna år 2004 förband sig att bistå varandra om något av medlemländerna blir anfallet. Kanske vi nu så småningom kan förpassa ordet alliansfrihet till historien. (Obs. 2004 sade riksdagen att Finland är militärt alliansfritt).

Det är beklagligt att Finland drabbats av en rädsla för den inre marknaden fast vår erfarenhet av de första tio åren av medlemskap visat att vi har mycket att vinna på att den fungerar. Nu måste vi gå från läpparnas bekän-nelse till handling när det gäller att få den inre marknaden att fungera inom de finansiella tjänsterna, inom tjänstesektorn i övrigt men också inom energimarknaden.

Inom både tjänstesektorn och energimarknaden är det överraskande protektionistiska tongångar som hörts de senaste tiderna och de senaste åren, för att inte tala om arbetskraftens fria rörlighet eller snarare brist på sådan.
För många missförstånd spreds om tjänstedirektivet med följd att Europa kanske inte kan dra full nytta av utvecklingen inom tjänstesektorn. Men nu borde det inte gå på samma sätt inom energisektorn.

Energimarknaderna integreras alltmera genom tekniken, och då vore det naturligt att alla EU-länder skulle följa samma spelregler om krav som kan ställas på reserver och på leveranssäkerhet. I EU:s utrikespolitik kommer energifrågorna att ha en allt större tyngd. I det läget måste aktörer i Europa ha en "level playing field" – mera likartade konkurrensvillkor. Finland skall inte motverka integreringen av energisektorn i Europa.

De är inom de här områdena EU har legitimitet att agera – och förutsättningar att nå resultat. Låt oss däremot ägna mindre energi åt Lissabonprocessen – som inte i alla länder tycks leda till resultat. De länder som vill vara offensiva i Lissabonprocessen kan gå vidare – men det är fråga värt om det lönar sig att offra speciellt mycket tid på den processen i fortsättningen på EU-nivå. Inom EU –gäller det att garantera att forskningsresurserna används så väl som möjligt – men det är något helt annat än Lissabonprocessen.

Speciellt inom Norden borde vi kunna visa hur viktigt det är att riva gränshinder. Vi har gjort det tidigare och vi bör kunna föregå som exempel igen. Vi borde kunna skapa en liberaliserad tjänstesektor runt hela Öster-sjön! Det tar t.ex. idag 6 dagar att göra en banktransaktion i Europa. Vår första utmaning borde därför bli finansmarknaden som står inför en nödvändig avreglering av gränshinder.

Astrid Thors höll gruppanförandet 10.5.2006

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00