Riksdagens 100- årsjubileumssession

01.06.2006 kl. 00:00

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

 I början av 1900-talet stod vi inför den stora omdaningens tid. Världspolitiska händelser bidrog tidsmässigt till att möjligheter för en lantdagsreform uppstod. Finlands folk var berett på det som komma skulle. De breda sociala nätverken fanns sedan tidigare, och nu skedde en omfattande nyorganisering av nätverken. Den viktigaste händelsen år 1906 var beslutet om den nya lantdagsordningen. Samma år grundades även Svenska folkpartiet.

Leo Mechelins senat som tillträtt 1905 gick till historien för lantdagsreformen. Mechelin valde några år senare att sitta i den riksdagsgrupp jag idag representerar.

Som finländare är jag stolt över att Finland var så progressivt och fritänkande att man godkände världens modernaste vallag som gav fulla demokratiska rättigheter för alla 24 år fyllda män och kvinnor. I ett internationellt perspektiv är vi i Finland föregångare i jämställdhet. Vi är en god bit på väg, men ända fram har vi inte ännu nått.

Det är bra att Finland firar den jämställda och jämlika demokratins födelseår 1906. Finland utvecklades till en flerpartistat där även mindre grupper kunde få sin röst hörd. Jag är stolt över att processen fram till senatens historiska beslut den 6 december 1917 kanske rent av startade av att Svenska folkpartiet som första parti den 17 maj 1917 fattade beslut om att driva landets självständighet. Tack vare en stark nationalanda och etablerade demokratiska institutioner kunde vårt folk klara av också de svåra kriser som skulle följa efter att Finland blivit självständigt.

Det är bra att vi under denna festdag funderar på den kommande utvecklingen. Makten är ett märkligt väsen. Den minskar aldrig i omfattning, utan innehas alltid av någon. Makten är alltid tryggast bevarad i landets parlament, där maktutövningen ständigt kan beskådas och granskas.

En fungerade demokrati och en fungerande parlamentarism är ingen självklarhet. Den måste hela tiden befästas med medvetna beslut. En fungerande demokrati och rätten att ställa upp i val och själv välja den församling som fat-tar beslut om det som berör oss alla är oändligt viktigt. Ändå finns det trender i samhället som visar att alla inte idag känner sig manade att utnyttja de möjligheter och rättigheter vi har för att delta i det gemensamma.
Demokratin försvagas om det uppstår en brist på deltagande. Varje myndig, och därmed valbar, medborgare måste därför förstå det värdefulla i att få rösta och också kandidera i allmänna val.

 

Gruppordförande Christina Gestrin höll gruppanförandet 1.6.2006.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00