Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

19.09.2006 kl. 00:00
Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

 

Pensionärernas köpkraft har inte blivit sämre – men den släpar efter. Det är ett faktum. Det verkar råda enighet bland riksdagsgrupperna att detta måste åtgärdas.
Riksdagen har redan godkänt budgetramar som inte tillåter extra stora utgiftsutökningar. Men då vi går in i valkampanjen och regeringsförhandlingar är det skäl att enas om vilka satsningar som skall göras. Svenska riksdagsgruppen kan redan nu presentera sina åtgärdsförslag.

Pensionärerna blir allt friskare och 90 procent av 75-åringarna bor hemma. En fjärdedel av 75 åringarna behöver ändå regelbunden omsorg och vid 85 års ålder är ungefär hälften i behov av samhällets hjälp. Det är ett faktum precis som interpellanterna säger att de äldre äldre, som behöver mänsklig omsorg blir allt fler och behovet av offentlig vård växer. Det har därför varit en klok politik av regeringen att satsa över 400 miljoner euro på vård och service. Det har varit klokt därför, att den offentliga vården kan utnyttjas av alla. Höjningar av olika stöd kan endast riktas till en viss grupp om de skall få någon nytta överhuvudtaget.

Inom vården och servicen för de äldre finns flera åtgärdsbehov. De flesta åldringar vill bo hemma. För att det skall vara möjligt måste den förebyggande vården fungera. Svenska riksdagsgruppen föreslår att åldersgränsen borde sänkas så att fler åldringar får en egen personlig vårdplan inom ramen för omsorgsga-rantin.
Många av våra äldre kan bo hemma tack vare sina närmaste anhöriga som kan – och orkar – ta hand om dem. Endast en liten minoritet har tillgång till det kommunala stödsystemet för närståendevårdare. Det är bra att regeringen förbättrar villkoren, men inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att fler närstående-vårdare borde få stöd för sitt arbete.

Trots att vi har ett högklassigt sjuk- och vårdsystem är det alldeles för stelt. Ibland får man fundera om inte systemet blivit viktigare än patienterna. Vi anser att individens valmöjligheter i vården skall ökas. Det kan vi göra genom att i större grad erbjuda servicesedlar genom vilka patienter kan välja mellan offentliga och privata vårdalternativ. Samtidigt vill vi att servicesedlarna också skall gälla i hälsovården och inte bara inom socialvården som idag.

Riksdagen har ofta visat oro för att personalen inom vården inte orkar med arbetstempot. Dessvärre har vi inga medel med vilka vi kan tvinga kommunerna att satsa extra resurser på personalen. Vi måste snart fundera om det inte är dags att återinföra öronmärkning i statsandelarna till kommunen. Vi anser inom Svenska riksdagsgruppen att staten fortsättningsvis skall öka stödet till kommunerna för att tillgodose sina invånare en god vård och omsorg.

Professor Sirkka-Liisa Kivelä har gjort en utredning och kommit med en serie förslag för att förbättra åldringsvården. Man borde enligt hennes förslag inrätta en ombudsman för de äldre eller rent av göra en separat lagstiftning för åldringsvården. All orsak att tänka på i framtiden! I seniorpolitiken är det viktigt att man beaktar helheten. De friskare seniorerna skall ha möjlighet att delta aktivt i samhällslivet så att vi kan ta tillvara det mänskliga kapital de representerar. Seniorerna utgör också en stor resurs för att ta en andel i uppgiften att fostra barnbarnen. Organisationsaktiviteter som riktar sig till seniorerna för skingra ensamheten behöver också offentlig stimulans och ekonomiskt stöd. Det räcker alltså inte enbart med god inkomst och god vård vi måste beakta livskvalitetens andra behov också.

Regeringen har höjt pensionerna två gånger under pågående period och en gång under föregående period. Trots det släpar folkpensionärernas inkomstutveckling efter. Den kommer inte ens fatt den allmänna pensionsinkomsten. Det beror på, att till folkpensionen är knutet ett flertal andra pensionsbidrag. Höjer man folkpensionen höjer man samtidigt flera andra pensioner som ofta gagnar högre pensionstagare.
Svenska riksdagsgruppen har tidigare föreslagit att denna sammankoppling borde brytas. På det sättet skulle folkpensionens nivå höjas också i förhållande till övriga pensionstagare. Därför föreslår vi att nivåhöjningarna av folkpensionen skall fortsätta samt att höjningen då endast gäller folkpensionens grundbelopp.

Vänsterförbundet sätter tummen på en mycket viktig jämställdhetsfråga. Trots att vi alla skall vara lika inför lagen, beskattas löntagare och pensionärer olika. I inkomstklassen mellan 1400 euro och dryga 3000 euro i månaden uppbärs en högre skatt av pensionärerna. Det berör med andra ord omkring en fjärdedel av pensionärerna. Detta beror på att dessa pensionstagare inte kunnat utnyttja pensionsavdraget på grund av att inkomstnivån varit för hög.
Det här är en rättvisefråga som måste korrigeras. Det skulle vara positivt alla riksdagspartier kunde enas om att åtgärda detta problem i nästa regeringsprogram. En korrigering av skattetabellerna skulle kosta runt 350 miljoner om året.

Vad skall vi göra för att förbättra pensionärernas köpkraft och välmående? Svenska riksdagsgruppen har för sin del presenterat flera olika förslag.
– Svenska riksdagsgruppen vill fortsättningsvis investera mer pengar i den offentliga vården.
– Vi vill att de systematiska nivåhöjningarna av folkpensionen skall fortsätta.
– Vi vill bryta kopplingen mellan folkpensionen och andra pensioner så folkpensionärerna skall komma ifatt andra pensionsinkomstgrupper.
– Vi vill att pensionärer och löntagare som förtjänar mellan 1400 och 3000 euro skall beskattas lika.

Talman, vi hoppas att de övriga partierna sluter upp bakom denna agenda under den kommande vintern. Fram till dess föreslår vi att riksdagen återgår till normal dagordning.

 

Pehr Löv höll gruppanförandet 19.9.2006

Det är bra att riksdagen idag fokuserar debatten på de minst bemedlade pensionärerna. Det är lätt att hålla med om att de lägsta folkpensionstagarnas situation måste förbättras.

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00