Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

13.11.2007 kl. 14:50
Gruppanförande

Herr talman! Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
EU muodostaa puitteet yhteistyölle, jonka kautta Suomi haluaa vahvistaa turvallisuutta niin Euroopassa kuin maailmanlaajuisestikin. Tämä ei kuitenkaan tarkoita, että haluaisimme jotenkin horjuttaa YK:n asemaa turvallisuuspolitiikan kokoavana toimijana. YK:lla on rakenteellisia ongelmia, joihin on puututtava. Ruotsalainen eduskuntaryhmä edellyttää, että Suomi on aktiivinen uudistuksesta keskusteltaessa. Tarvitsemme vahvistunutta YK:ta.

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland är bra och rutinerat på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss undan ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten, även om det kan vara klokt att påminna om verksamhetens krävande och oförutsägbara natur. Ett exempel på detta är Isaf-operationen i Afghanistan. År 2002 svarade Finland jakande på FN:s förfrågan om att sända fredsbevarare till Afghanistan. Att uppdraget är svårt och krävande blev vi påminda om tidigare i år när en finländsk fredsbevarare stupade. Den typ av hot som våra fredsbevarare möter i vardagens Afghanistan kan vara svåra att förutsäga.

Att ett fortsatt finländskt deltagande i Afghanistan är av stor vikt är dock klart. Man kan anta att en del av det heroin som distribueras i gatuhandeln i Finland har sitt ursprung i Afghanistan. Även väpnade konflikter långt ifrån oss har således verkningar också i vår del av världen. Ett fortsatt deltagande i stabiliseringsarbetet i Afghanistan är därför naturligt, också för vår del. Gällande riskerna är det viktigt att poängtera att deltagandet är frivilligt för våra fredsbevarare men även att poängtera de risker som finns. Vi måste också garantera våra fredsbevarare de bästa möjligheter och den bästa tillgängliga utrustning och utbildning för att hjälpa dem klara de utmaningar och risker som kommer i deras väg.

Statsrådet skriver i redogörelsen att Finland har inlett diskussioner med sina samarbetsparter om en eventuell roll som ledande stat för en regional återuppbyggnadsgrupp, Provincial Reconstruction Team. Det är klart att ett större ansvar i Afghanistan, exempelvis som ledande stat för en regional återuppbyggnadsgrupp, kräver mer i form av bland annat tekniska förutsättningar.

Ruotsalainen eduskuntaryhmä katsoo, että Suomen osallistumisen vahvistaminen esimerkiksi juuri näissä alueellisissa jälleenrakennusryhmissä - joko johtovaltiona tai osallistuvana valtiona - muodostaisi luontevan jatkeen suomalaiselle rauhanturvaamisperinteelle. Ruotsalainen eduskuntaryhmä korostaa, että siviili- ja sotilaskriisinhallinnan on toimittava rinta rinnan, muun muassa jotta siviilijärjestöjen puolueettomuus ei joutuisi kyseenalaiseksi. Sotilaskriisinhallinnan on keskityttävä ainoastaan vastaamaan alueen turvallisuudesta ja jätettävä muut vakautta edistävät toimenpiteet, kuten rule of law -ajatuksen toteuttamisen, siviilijärjestöille.

Tälläkin sektorilla Suomella on laajaa osaamista, jota osaltaan tukee vasta perustettu Kuopion kriisinhallintakeskus, CMC. Kuopion kriisinhallintakeskuksen tehtäviin kuuluu asiantuntijoiden kouluttaminen kansainvälisiin kriisinhallintatehtäviin sekä siviilikriisinhallintaan liittyvä tutkimus. Keskuksen avulla Suomi voi ennestään laajentaa ja syventää osallistumistaan kansainväliseen kriisinhallintaan. Ruotsalainen eduskuntaryhmä katsoo myös, että Suomen tulisi harkita laajempia panostuksia myös siviilikriisinhallintaan Afganistanissa.

Situationen i Centralafrika är som vi alla vet synnerligen problematisk. Operationerna som dels planeras, dels pågår i Tchad och Centralafrikanska republiken respektive Sudan och Darfur, har tagits emot med blandade känslor. Finlands insats i de båda operationerna kommer hur som helst också sammantaget att bli minimal. Operationen i Tchad kommer att bli synnerligen krävande, men är av största vikt för att skydda flyktinglägren i området.

Gällande Darfurkonflikten är det bekymmersamt att den sudanesiska regeringen och Afrikanska Unionen har velat hålla fast vid FN-insatsens afrikanska natur. Svenska riksdagsgruppen anser inte att FN som utgångspunkt skall gå in för att lösa regionala konflikter med styrkor från samma region. Grundtanken med FN är och måste förbli att alla skall vara beredda att delta i arbetet för en stabilare värld. I vissa fall kan styrkor med en bred etnisk sammansättning till och med vara den enda möjligheten till att stabilisera läget. Frågan är om inte nordiska styrkor skulle ha behövts i Darfur.

Arvoisa puhemies! Selonteossaan valtioneuvosto mainitsee lyhyesti Naton nopean toiminnan joukot. Valtioneuvoston mukaan Suomi osallistuu nopean toiminnan joukkojen harjoituksiin vahvistaakseen omaa kapasiteettiaan ja osaamistaan. Sen sijaan osallistumista joukkoja täydentävään toimintaan harkitaan vielä. Ruotsalainen eduskuntaryhmä suhtautuu tässä vaiheessa myönteisesti nopean toiminnan joukkoihin osallistumiseen tietyin ehdoin. Ensinnäkin jokaisen maan on kussakin tilanteessa itse voitava päättää osallistumisestaan. Toiseksi toiminnan, jota päätös koskee, on oltava sopusoinnussa uuden kriisinhallintalakimme kanssa.

Omasta mielestäni lähtökohtana pitää olla, että operaatio perustuu YK-mandaattiin. Valtioneuvosto lupaa palata kysymykseen Naton nopean toiminnan joukoista myöhemmässä vaiheessa. Ruotsalainen eduskuntaryhmä toivoo, että valtioneuvosto siinä yhteydessä selventää, mitä sana "osallistua" tarkkaan ottaen tarkoittaa. On selvää, että meidän on varmistuttava siitä, että Suomi "puhuu samaa kieltä" kuin muut maat ajatellen käytäntöjä, yhteensopivuutta ja menettelytapoja. Ellemme osallistu, on olemassa riski, että jäämme ulkopuolelle.

Trots att den senaste finländska beredskapsperioden inom EU förlöpte lugnt finns det inget som säger att inkommande period blir lika lugn. Det är viktigt att gång på gång påminna oss själva om att utskickandet av beväpnade fredsbevarande trupper i sig alltid är bevis på misslyckande. Så är fallet då en kris eskalerat så långt att människors liv och säkerhet hotas. Det är också viktigt att vara medveten om de stora riskerna. Det är bra att påminna oss själva om att fredsbevarandet aldrig varit ofarligt eller riskfritt. Därför måste även framöver förebyggande av konflikter och våldsamma kriser vara vår första prioritet.

Det viktigaste säkerhetspolitiska arbetet är därför det förebyggande arbetet. På såväl FN-, EU- som nationell nivå bör vi skapa adekvata system av tidig varning med uppföljande politikprogram. Även vår biståndspolitik måste kunna styra samhälleliga fenomen som kan leda till problem och ett krav på demokrati- och människorättsarbete måste prägla de långsiktiga samarbetsprojekten. Regeringens redogörelse följer som helhet långt den linje om ett globalt ansvar som svenska riksdagsgruppen talat för, trots att redogörelsen i sak för väldigt lite nytt med sig.

 

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37