Jubileumsplenum Finland 90 år

05.12.2007 kl. 14:45
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
Finland var i början av förra seklet en klar föregångare inom jämställdheten. Att det i lantdagsordningen från 1906 gavs fulla demokratiska rättigheter åt alla 24 år fyllda medborgare oberoende av kön, är något vi har skäl att vara stolta över ännu idag. Vi var tidigt ute i vårt land, men har ännu en bit kvar att gå – något som även den nyligen hotande arbetsmarknadskonflikten inom sjukvården pekade på. Vi måste komma ihåg att kvinnans euro fortfarande bara är 80 cent. Det är inte acceptabelt. Hela vårt samhälle – inklusive arbetsmarknadsorganisationerna – har ansvar för att detta rättas till.
 
När det gäller jämlikhet mellan könen finns det trots allt tecken på att det hårda arbete vi gjort i Finland börjar bära frukt. Unga pappor prioriterar sina familjer, Många arbetsgivare uppskattar arbetstagare som sätter värde på sin familj. I bästa fall betyder detta ett verkligt delat föräldraskap både när det gäller att stanna hemma med små barn och när det gäller att avbryta arbetsdagen ifall barnen insjuknat. Att föräldrarna skall få och vilja delta i arbetslivet betyder som sagt ett genuint delat föräldraskap, men också en flexibilitet. En arbetsmarknad som tävlar med saker som tid och tystnad borde ju också acceptera individuella lösningar och okonventionella tankesätt.
 
Frågor som jämställdhet, jämlikhet, tolerans och solidaritet får inte glömmas bort i framtidens Finland – de är värderingar vi tillsammans kämpat för under våra första 90 år, men de är också viktiga byggstenar för framtiden. Många framtidsforskare anser att det är omöjligt att förutse vilken utveckling framtiden för med sig – bland annat eftersom framtiden är nutid när den inträffar. Därför är det viktigt att vi som politiker är lyhörda för olika scenarier och utvecklingsmodeller. I någon form hamnar framtiden alltid på vårt bord också.
 
För att se vad människan vill ha i framtiden – och för att förbereda oss – borde vi kanske försöka identifiera vad det inte är så lätt att få. Jag vill formulera det i form av tre T:n: tid, tystnad och trygghet. Att åtminstone tid är en lyxvara märker vi av redan idag. Det gäller för en del också tystnad och trygghet.
 
Hur kommer de framtida behoven att påverka oss, arbetsmarknaden och vardagslivet? Finns det en möjlighet att behovet av arbetskraft – som vi redan ser början av – samtidigt kunde leda till ett mer jämlikt och tolerant samhälle där alla former av kunskap och färdigheter accepteras i större utsträckning än idag? I framtiden kommer vi med säkerhet, i ännu större utsträckning än idag, att behöva alla som till exempel inte nödvändigtvis orkar sitta på skolbänken och utbilda sig. Det finns färdigheter som inte går att skaffa genom utbildning, men det finns också utbildning som inte kräver att man sitter på skolbänken hela tiden. Det är viktigt att vi redan idag börjar se framåt. Statsrådet har idag godkänt en utvecklingsplan för utbildning och forskning i Finland fram till 2012. Det är ett ganska kort perspektiv, men jag hoppas att man där spått rätt och dimensionerat utbildningen efter de kommande behoven, men som sagt; framtiden är svår att förutspå.  
 
Att republiken Finland blev ett land med både finska och svenska som nationalspråk var resultatet av en värdefull diskussion och innebar att man frångick den i början av 1900-talet förhärskande principen om "ett land – ett språk". Att landets tvåspråkighet nyligen har befästs i både den nya grundlagen och den nya språklagen är bra. Men det räcker inte med lagstiftning. Tvåspråkigheten måste fungera i praktiken, den måste synas i beslutsfattandet och det måste finnas en bred acceptans för tvåspråkigheten. Morgondagens Finland är ett mångspråkigt land med två nationalspråk. Ett land med två språk är samtidigt ett land med många språk.
Kostnaderna för tvåspråkigheten mäts inte med millimetermått.

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 5.12.2007.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35