Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

11.03.2008 kl. 15:15
Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
Svenska riksdagsgruppen har redan tidigare uttalat ett stöd för ett finländskt deltagande i NRF under vissa förutsättningar. Vi har dels ansett att varje land självständigt från fall till fall måste kunna besluta om deltagande och dels att den verksamhet som beslutet gäller är förenhetlig med krishanteringslagen. Själv anser jag att till och med att utgångspunkten bör vara att operationen gärna grundar sig på FN-mandat.
 
Finland deltar enligt statsrådet i NRF-verksamheten också för att förstärka den egna kapaciteten och det egna kunnandet. Det är klart att vi måste försäkra oss om att Finland skall "prata samma språk" som de övriga länderna gällande standarder, kompatibilitet och tillvägagångssätt. Det är av största vikt för att förstärka vår kunskap och ge oss erfarenheter för olika typer av krishanteringsuppgifter.
 
Statsrådet föreslår att Finland deltar i NRF:s supplementära verksamhet. Finland är berett att komplettera NRF-trupperna vid behov - efter ett självständigt beslut från fall till fall. Efter det beslut som regeringen nu har fattat är det viktigt att Finland och NATO kan komma överens om i vilka truppsammansättningar vi skall delta och därmed skapa förutsättningar för Finlands deltagande i behövliga övningar. I detta finns också en klar nordisk dimension.
 
EU utgör den samarbetsram inom vilken Finland vill stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Det har i praktiken visat sig att NATO:s och EU:s trupper kommer att komplettera varandra och därför skall de inte heller ses som motsatser. Med det integrerade säkerhetspolitiska samarbetet vill Europa ytterligare stärka sin kapacitet att svara mot förändringar i vår omgivning. Också för Finlands del innebär NRF ett komplement till denna verksamhet.                 
Beslutet om att delta i NRF i den form som statsrådet nu föreslår förändrar inte Finlands förhållande till NATO. Tvärtom skulle ett beslut att inte delta innebära att vi tar ett steg tillbaka i vårt internationella samarbete eftersom vi inte skulle kunna utveckla vår möjlighet att delta i krishanteringsuppdrag och fredsbevarande verksamhet i och med att vi frivilligt valt att ställa oss utanför. Finland kommer även i fortsättningen, såsom hittills, att självständigt fatta sina beslut om deltagande i NATO-ledda operationer.
 
Eftersom ett ökat engagemang även medför ökade kostnader borde man även småningom genomföra en helhetsbedömning av det finländska krishanterings- och fredsbevararengagemanget; såväl det militära som det civila. Bara för att vi själva skall kunna dra slutsatser om vilka typer av engagemang som leder till bästa resultat för alla parter och för att kunna koordinera våra insatser på bästa sätt.
 
Statsrådet konstaterar i redogörelsen att kontakterna till Sverige gällande NRF varit täta. Enligt uppgifter jag fått kommer Sverige ännu att avvakta med sitt beslut om deltagande i NRF. Vår riksdagsgrupp ser en nordisk nytta även inom NRF om även Sverige väljer att delta. Även Sverige har ett långt engagemang inom fredsbevararverksamheten och ländernas insatser kan långt komplettera varandra till nytta för helheten.
 
Ser man på de typuppgifter som formulerats för NRF-styrkorna märker man att de till stora delar passar den traditionella finländska krishanteringen. Speciellt viktig anser Svenska riksdagsgruppen att den förebyggande verksamheten är. Det viktigaste säkerhetspolitiska arbetet är nämligen utan vidare det förebyggande arbetet. Även vår biståndspolitik måste kunna styra samhälleliga fenomen som kan leda till problem och ett krav på demokrati- och människorättsarbete måste prägla de långsiktiga samarbetsprojekten.
Elisabeth Nauclér häll gruppanförandet 11.3.2008.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35