Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

12.11.2008 kl. 16:15
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
Inom den sektor som är utanför utsläppshandeln har Finland förbundit sig att minska på växthusutsläppen med 16 %. Det betyder att åtgärder måste vidtas inom bl.a. trafiken, avfallshanteringen, byggande och jordbruket som till skillnad från industrin och energiproduktionen är utanför utsläppshandeln.

När man till det här ännu tillägger att den globala målsättningen är att temperaturökningen skall begränsas till två grader celsius jämfört med den förindustriella tiden, vilket förutsätter att utsläppen av växthusgaser minskar med 50% till år 2050 jämfört med nivån år 1990, inser alla att stora förändringar inom de närmaste åren måste ske i vårt samhälle och hela världen. Industriländernas andel av utsläppsminskningen beräknas vara mellan 60-80%.

Klimatförändringen uppfattas som ett av de största hoten för mänskligheten och jordklotets miljö i framtiden. Redan nu upplever folk som lever i arktis miljöförändringar pga den globala uppvärmningen. Förändringarna märks först närmast polerna. Permafrosten smälter, jakt- och fiskerutter blir otrygga, byar måste evakueras och osäkerhetskänslan sprider sig .

Finland är ett förhållandevist litet land men då det gäller förbrukningen av energi per capita hör vi till storkonsumenterna i världen. Det kan delvis förklaras med strukturen på vår industri, vårt geografiska läge och de långa avstånden. Men utöver det kommer en hög konsumtion av energi i hushållen och i de övriga samhället. Hittills har kraven att spara, effektivera och att styra konsumtionen till mindre miljöbelastning och större energisparsamhet varit blygsamma. Ärligt sagt, en märkbar förändring till en miljövänligare livsstil har inte ännu skett i Finland. Vi ligger efter i ibruktagningen av ny, förnybar energi och energisnål teknologi jämfört med många andra länder i västvärlden.

Energi- och klimatredogörelsen utlovar strängare byggnadsnormer och ökad satsning på bl.a. upplysning och information. Det behövs både piska och morot för att få en verklig förändring till stånd, en övergång till ett energisnålt och energieffektivt samhälle. Alternativet att fortsätta som förr är helt otänkbar. Finland bör höra till pådrivarna i Europa då det gäller att ta ansvar för framtidens miljö.

Vad kan Finlands bidrag globalt vara för att motverka växthuseffekten? Finland har ett namn om sig att vara en föregångare i miljöfrågor och i utvecklandet av ny teknik. Det här varumärket borde vi utnyttja och fylla med mera innehåll. Faktum är att Finland under de senaste åren blivit efter i den globala utvecklingen av den här sektorn. Därför är det viktigt att regeringen satsar på skapande av miljökluster och stöder projekt som Cleantech Finland. Genom ett ökat samarbete inom den här sektorn i Norden skulle de nordliga länderna tillsammans kunna bli en stark aktör då det gäller både forskning, utveckling och spridning av miljöteknologi över världen.

I Finland bör vi se över kriterierna för den offentliga upphandlingen så att strängare miljökriterier ställs som krav för upphandlingen av produkter och tjänster. Det påskyndar en övergång till ett miljövänligare samhälle och skapar en hemmamarknad och grogrund för miljöteknologi.

I regeringens energi-och klimatstrategi konstateras att självförsörjningen av energi skall öka. Det här sker bäst genom att starkt öka användningen av förnybar energi samtidigt som man med stor kraft går in för att öka effektiviteten så att energiförbrukningen kan minskas. Vi måste få ut mera effektivitet med en mindre insats energi. Svenska riksdagsgruppen har länge stött en ökad användning av vindkraft. Vi har för länge sedan påtalat behovet av att ta ibruk ekonomiska styrmekanismer; inmatningstariffer, klimatcent eller gröna certifikat. Vi är glada över att regeringen nu går in för inmatningstariffer för både biogas och vindkraft. Med tanke på att Finland är en del av den nordiska elmarknaden borde de nordiska länderna sträva efter att förenhetliga styrmekanisemerna, vilket man dess värre inte heller nu gör. I Finland har vi fortfarande stora möjligheter att öka användningen av biomassa i energiförsörjningen. Finland har en stor landsbygd, skogar och åkermark. Enligt en utredning som gjordes för några år sedan kan en halv miljon ha åkermark användas för produktion av bioenergi utan att livsmedelsförsörjningen skulle hotas. Nu bör möjligheterna utnyttjas på bästa sätt. Vid stora husdjursgårdar bör biogasanläggningar tas i bruk. Vallproduktion kan också uttnyttjas för biogasframställning. Solenergi, solfångare, vattenkraft, värmepumpar med mera kommer alla att behövas för att öka självförsörjningen i energiproduktionen. Bioenergin är redan idag en betydande energikälla och skogsindustrin räknar med att en tredjedel av ökningen av förnybar energi skall ske med bioenergi. Med tanke på det är det oroväckande att över 60% av all pellet som produceras i Finland exporteras, främst till Sverige. Med tanke på att regeringen stöder bioenergiproduktionen med ca 10 miljoner euro per år och med beaktande av att Finland bör öka användningen av förnybar energi är det i vårt intresse att den inhemska pelletkonsumtionen ökar. Om den förnybara energi som produceras i Finland säljs till andra länder, så kommer vi inte att klara av att uppfylla EU:s klimatmål. Det måste finnas en beredskap att svara på en allt mer miljömedveten marknad och ett tillräckligt utbud av grön el och bioenergi. Om konsumenterna inte hittar de klimatvänligare produkterna finns det en risk att man tar kål på goda föresatser och beteendemodeller.

Svenska riksdagsgruppen vill varken bygga ut Vuotos eller Kollaja, och vill inte heller öppna vattenlagen eller forsskyddslagen till denna del. Beträffande kärnkraft finns det i vår grupp både de som är emot och de som stöder en utbyggnad. Ett faktum är att det pågående kärnkraftsbygget än en gång har visat hur oerhört svårt det är att hantera kärnkraft. Tidtabellen är försenad med flera år och kostnaderna har stigit mycket jämfört med de ursprungliga planerna. Vi vill inte att Finland skall bli ett land som exporterar atomenergi till andra länder.

Torven är en inhemsk energikälla som regionalt har stor betydelse. För att utsläppen av växthusgaser skall vara möjligast små bör uttaget av torv för energiproduktion ske från torvmarker som redan varit i användning, så som skogsdikade områden, uppodlade kärr och torvmarker som varit i jordbruksanvändning. Viktigt är också att torvtäkterna efter uttaget beskogas eller utnyttjas för tex rörflensodling.

Målet att minska användningen av kol och olja är nödvändigt. Naturgasen är ett bättre alternativ än kol och kommer sannolikt att ha en viktig roll i energiförsörjningen också i framtiden. Inom EU utarbetas som bäst kriterier för biobränsle, vilket behövs för att garnatera att biobränsle för trafiken producerats på ett hållbart sätt, utan inblandning av tex palmolja. Regeringen bör gå vidare med bilbeskattningen så att tex hybridbilar beskattas lindrigare än andra bilar. En teknologi som nu väcker stort intresse och förhoppningar är lagringen av koldioxid. Svenska riksdagsgruppen varnar för en utveckling där en för stor tilltro sätts till denna komplicerade och osäkra teknologi som fortfarande är inne i ett försöksstadium.

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en grundlig behandling av redogörelsen i riksdagen. Det är viktigt att vi går från ord till handling i klimatpolitiken. Redogörelsen är en bra utgångspunkt för en fortsatt aktiv energi- och klimatpolitik. Frågeställningarna är många och avvägningarna kan vara svåra. Vår roll är att se till att energiförsörjningen sköts på ett hållbart sätt och att Finland tar sitt globala ansvar i klimatpolitiken.
 

Christina Gestrin höll gruppanförandet 12.11.2008.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45