Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

10.02.2009 kl. 15:00
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
Samtidigt som staten ökar skuldsättningen i och med stimulansåtgärderna hör vi nyheter om hur kommunerna bereder sig på sparåtgärder, permitteringar och uppsägningar. Det är klart att det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Men alla kommuner har planerade investeringar de kommande åren. Det gäller äldreboende, skolor, daghem, vatten och avlopp, gator och vägar. Och varför inte kulturhus eller idrottshallar. Det är nu läge att se över kommunens investeringsplaner och aktivt överväga vad man kan tidigarelägga. I vissa fall kommer detta säkert att betyda en ökad skuldbörda på kort sikt. Alla tycker kanske inte att det är bra, men alternativet är sämre.

Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Det här är en väg som vi säkert ytterligare måste se på under året – öronmärkta pengar för konkreta projekt och höjda statsandelar för tidigarelagda investeringar. Vi kan kalla det för kommunstimulans.

Regeringen står inför sin halvtidsgranskning. Att gå genom regeringsprogrammet, analysera vad som uppnåtts och vad som ännu är ogjort är utmanande i dagens läge. Vad vi skall vänta oss för resultat av regeringens halvtidsria återstår ännu att se.

I motsvarande läge för fyra år sedan, när statsminister Vanhanens första regering hade suttit halva perioden och hade sin halvtidsgenomgång sjösattes det projekt som vi alla minns från den perioden; kommun- och servicestrukturreformen, något som inte nämndes i regeringsprogrammet överhuvudtaget. En översyn av servicestrukturen i vårt land är nödvändig med tanke på den kommande försörjningsstrukturen. Att våra kommuner kan producera grundläggande service och tjänster för sina invånare också på längre sikt är av största vikt.

Lagen om en kommun- och servicestrukturreform är temporär och gäller till utgången av 2012. Statsrådet skall under den senare halvan av 2009 avge en redogörelse för genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen och om uppnåendet av målen för reformen. I år får vi således veta hur regeringen anser att utfallet av kommun- och servicestrukturreformen varit.

Ramlagen går ut på att kommunstrukturen stärks genom att kommuner går samman och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförts och genom att samarbetet mellan kommunerna utökats.

Det ryktas om att regeringens i den kommande halvtidsgenomgången kommer att besluta om en fortsättning på KSSR-reformen, en så kallad KSSR 2. Svenska riksdagsgruppen tänder inte på den idén. Många kommunsammanslagningar, många samarbetsområden har kommit igång på riktigt från den första januari i år. Att i det läget påannonsera reformens andra skede är att inkompetensförklara kommunernas arbete hittills. Nu måste strukturerna i de nya kommunerna och samarbetsområdena ges tid att komma igång och personalen arbetsro.

Att resultaten av ramlagen måste och skall utvärderas är klart, men med en tidtabell som tillåter en saklig och djupgående analys av de uppkomna resultaten. Om statsrådet ännu anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att trygga servicestrukturerna i vårt land måste kommunerna och serviceproducenterna tillåtas en saklig tidtabell. Svenska riksdagsgruppen framhåller att inte heller i de fortsatta åtgärderna får en kommunstrukturreform vara ett självändamål.
 

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 10.2.2009

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00