Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

18.03.2009 kl. 16:00
Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

Nu gäller det att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och till åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget till en första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket. Vi anser dock att statsrådet och riksdagen bör ha beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget så kräver.

I sin politikria konstaterade regeringen att kommunalekonomin också försvagas under 2009 som följd av minskade skatteintäkter och ett ökat utgiftstryck till följd bland annat av en ökande arbetslöshet. År 2010 kommer att bli ett svårt år för kommunerna. För att stärka kommunalekonomins bas vill regeringen höja kommunernas andel av samfundsskatten temporärt. Svenska riksdagsgruppen stödde en dylik åtgärd redan i responsdebatten om tilläggsbudgetförslaget. Detta kommer att underlätta ekonomin i vissa kommuner, trots att det inte är en hållbar lösning att bygga kommunalekonomin på i det långa loppet.

På politikrian kom man också överens om att höja gränserna för kommunernas fastighetsskatt och temporärt höja statsbidragen till kommunerna. Kopplingen mellan åtgärderna som avser förstärka kommunalekonomin och måttfulla kostnadsutvecklingar i kommunerna, speciellt gällande löneuppgörelserna, är viktig.

Både den första tilläggsbudgeten och målsättningarna från regeringens politikria beaktar att många kommuner nu tvingas spara, permittera och höja skatterna. Den första tilläggsbudgeten innehåller höjda statsandelar för bland annat reparationer av skolor, daghem och åldringshem medan beslutet från politikrian innebär granskade gränser för fastighetsskatten, en höjd kommunal andel av samfundsskatten och temporära höjningar av statsandelarna. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart.

Det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Nu gäller det också för kommunerna att se över sin verksamhet och genomföra strukturella reformer där det behövs, förutsatt att kommunen har möjlighet att göra förändringar. Alla kommuner har också planerade investeringar de kommande åren. Det är nu läge att se över investeringsplanerna och överväga vad man kan tidigarelägga för att lokalt bidra till att stimulera ekonomin. Alla kommuner har inte heller råd att göra det här – men de som har råd måste också på allvar överväga åtgärderna.

De kommande åren kommer att föra med sig en ökad upplåning när de egna pengarna tryter. Men det kan inte bara handla om kortsiktiga lösningar, utan även förändringar på lång sikt – också strukturella förändringar. Trots att vi inte nu vill slå på bromsarna, skära i den offentliga servicen och förklara att välfärdsbygget har nått takhöjd innebär inte att vi inte samtidigt skulle kunna diskutera om hur välfärden kan utvecklas och tryggas i framtiden.

Också investeringarna i forskning och utveckling samt utbildning är måsten för oss under en ekonomisk recession. Genom stimulanssatsningar inom forskning, utveckling och utbildning bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre samtidigt som vi ser till att det finns tillgång på kompetent personal. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.

 

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 18.3.2009.

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00