Gruppanförande 27.10.2010

29.10.2010 kl. 12:55
Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet

Europa ska inte behöva uppleva ett nytt Grekland. Den grekiska misshushållningen med statsfinanserna kan stå de europeiska skattebetalarna dyr. Detta får inte upprepas. Därför behövs insyn, vid behov vägledning och i sista hand sanktioner om ett euroland drastiskt börjar avvika från överenskomna spelregler för budgetunderskott och statsskuld.

Denna insyn, denna vägledning och i värsta fall dessa sanktioner tjänar inte bara hela euroområdet, utan också det land som inte följer spelreglerna. Det är bättre att föregripa än att ställas inför fullbordat faktum. Medborgarna kommer betydligt lindrigare undan om misshushållningen stoppas i tid än om läget hunnit bli så katastrofalt som i fallet Grekland. Det har grekerna lärt sig nu, och vi får innerligt hoppas att inget annat folk hamnar i samma situation.

Det är ologiskt att i samma andetag klandra det lånepaket som syddes ihop för att rädda Grekland, och de förebyggande åtgärder som nu vidtas för att undvika att motsvarande situation upprepas. Lika ologiskt är att säga att ingen ska ha insyn i vår budgetpolitik, särskilt som vi inte ens har något att dölja, men att vi bör få insyn i vad andra länder gör. Reglerna måste vara lika för alla, stora som små medlemsländer.

Finland lärde sig en hel del av vår djupa ekonomiska kris i börjar av nittiotalet. Vi kunde därför undvika att upprepa vissa misstag då det gällde att dämpa den kris som började 2008. Tyvärr lär sig länder mer sällan av varandras misstag. Därför behövs gemensamma spelregler som tvingar alla att lära sig..

Svenska riksdagsgruppen ställer sig därför positiv till själva grundidén i förslagen till en bättre koordinering av den ekonomiska politiken och särskilt finanspolitiken inom EU och i första hand bland euroländerna. Men liksom Stora utskottet i dess utlåtande är inte heller vår grupp okritisk till alla förslag.

De rättsliga grunderna för de föreslagna åtgärderna och särskilt för sanktionerna måste klarläggas. Om allmänna regler för sanktioner införs måste de stå på fast fördragsgrund. Samtidigt är det viktigt att minnas att tolkningar av fördragstexterna har räddat EU ur kriser. Reglerna bör vara så exakta som möjligt, men inte så strikta att de förvandlas till hand- och fotbojor.

Reglerna för budgetunderskott och statsskuld får inte heller locka Europa att helt överge John Maynard Keynes kloka läror. I lågkonjunktur bör stater kunna ha budgetunderskott och öka sin statsskuld för att stimulera ekonomin – bara de sedan i högkonjunktur lyckas åstadkomma överskott och minska skulden.

Såsom Stora utskottet konstaterar i sitt utlåtande, är det inte alltid lätt att objektivt bedöma när ekonomiska förhållanden är så exceptionella att även exceptionella lösningar är nödvändiga. Ett visst mått av flexibilitet måste därför överlämnas till de politiska beslutsfattarna att, förhoppningsvis i samförstånd, vid behov utnyttja.

Vår EU-kommissionär Olli Rehn har personifierat kommissionens strikta linje då det gäller sanktioner. Samtidigt som vi principiellt måste ställa oss kritiska till fenomenet att två stora EU-länder kommer överens om något över huvudena på de andra medlemsländerna, är det skäl att fördomsfritt beakta alla förslag så att de slutliga besluten blir både realistiska och balanserade.

Är det till exempel realistiskt att tro att Storbritannien skulle godkänna en sådan ändring av grundfördraget som kunde beröva tredskande medlemsländer deras rösträtt? Däremot är det fransk-tyska förslaget om bankernas medverkan i krislösningar välkommet.

Än är det långt till de slutliga besluten. Toppmötet i morgon och övermorgon kommer att staka ut riktlinjer för den fortsatta beredningen, som sedan inleds i de ministerråd och andra organ där den bör ske. Riksdagen kommer noga att följa den fortsatta processen, och förbehåller sig den självklara rätten att ta ställning till förslagen allt efter som de ges en mer slutlig form.

Finland anses vara ett föredöme inom EU för hur det nationella parlamentet hålls informerat och ges möjlighet till reellt inflytande på beslutsprocesserna. Låt oss leva upp till vårt goda rykte också nu.
 
Gruppanförandet hölls 27.10.2010 av riksdasgsledamot Håkan Nordman

Gruppanföranden

Gruppanförande 10.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till fjärde tilläggsbudget för 2010 och komplettering till budgetförslaget för 2011
11.11.2010 kl. 14:12

Metropolpolitik

I Svenska akademiens ordlista står det att metropol betyder huvudstad eller storstad. Under de senaste åren har ordet metropol blivit ett begrepp i den politiska debatten som ofta förknippats med en vilja eller ett tryck att från statens håll öka styrningen i Helsingforsregionen.
09.11.2010 kl. 15:06

Gruppanförande 27.10.2010

Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet
29.10.2010 kl. 12:55

Gruppanförande 20.10.2010

Gruppanförande i debatten om en internationell livsmedelsstrategi
20.10.2010 kl. 15:50

Gruppanförande 13.10.2010

Gruppanförande i aktualitetsdebatten om målen för den grundläggande utbildningen
13.10.2010 kl. 15:30

Gruppanförande 12.10.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om rening av avloppsvatten i glesbygden
12.10.2010 kl. 15:35

GRUPPANFÖRANDE 29.9.2010

Gruppanförande i debatten om Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats Eunavfor Atalanta
05.10.2010 kl. 09:05