Strukturella reformer.

04.09.2013 kl. 15:00
Gruppanförande i debatten om statsministerns upplysning om strukturella reformer 4.9 2013, gruppanförande Mikaela Nylander.

Ärade talman,
Med sitt enhälliga budgetförslag, sitt likaså enhälliga förslag till en stimulerande tilläggsbudget inom givna, snäva ramar och framför allt genom sitt eniga principbeslut om strukturreformer har regeringen visat prov på handlingskraft. Talet om att regeringen inte är kapabel att fatta stora beslut har kommit på skam. Regeringen Katainen går i Svenska riksdagsgruppens ögon stärkt ur sina beslut i förra veckan.

Men framför allt, och det är viktigast, går Finland stärkt ur de beslut som fattades. Åtgärderna för att råda bot på hållbarhetsunderskottet har mottagits positivt av de flesta och särskilt av expertisen. Regeringen har nu slagit in på rätt väg, och går vidare på den vägen. I kombination med den ansvarstagande moderata centrala inkomstuppgörelsen i fredags, som arbetsmarknadsparterna bör få en stor eloge för, bäddar besluten för en förbättrad konkurrenskraft, för fortsatt AAA-ranking av våra lån och därmed för nytt hopp om att välfärden kan bevaras också för kommande generationer.

Hopp inger också Finlands fortsatta tredjeplacering på World Economic Forums färska rankning av konkurrenskraften, då man beaktar den helhet också hälsovården, utbildningen och öppenheten bidrar till. En utmaning är däremot Nokias försäljning av sin mobiltelefonsektor till Microsoft. Förhoppningsvis kan Finland ånyo visa prov på en god anpassnings- och förnyelseförmåga.

Det finns också för olika samhällsgrupper besvärliga element i strukturpaketet och sådana som ingen helst hade velat ha, men som blir oundvikliga. I en sexpartiregering måste man kompromissa, och kompromissat har alla sex regeringsgrupper, så också SFP och Svenska riksdagsgruppen.

Ärade talman,
Det allra viktigaste elementet i strukturpaketet är åtgärderna för att förlänga arbetskarriärerna, i början, i mitten och på slutet. Detta krävs för att svara på de demografiska utmaningarna, då fler går i pension än de som kommer in på arbetsmarknaden. Vi behöver fler som jobbar – och då behövs det också fler jobb.

För slutändans del sker det till en början med frivilliga åtgårder, men senast under nästa regeringsperiod måste vi enligt Svenska riksdagsgruppen gripa till en höjd pensionsålder som svarar mot den längre livslängden.

Flitfällor motarbetas nu positivt med morötter, så att man kan jobba och förtjäna en del utan att gå miste om sitt socialskydd, inte negativt med piskor som orimligt drabbar även de arbetslösas familjer.
Omdisponeringen av hemvårdsstödet är en jämställdhetshandling, men de sociala verkningarna måste utredas innan detaljerna utformas. Klart är redan att den inte drabbar ensamförsörjare, men frågan är också hur man ska behandla egenföretagare som inte kan lämna sina företag vind för våg.

Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård motsvarar det som redan är praxis i många kommuner, och är därför inte dramatisk, men det är viktigt att minnas att det handlar om barnens subjektiva rätt till social samvaro och fostran. Därför hade vi helst inte velat röra den, men vi kompromissade.

Ärade talman,
Ett höjt studiestöd men för en något kortare tid borde ligga också i de studerandes intresse, särskilt som bättre möjlighet till sommarstudier även på heltid ska erbjudas. En obligatorisk förskola är väl motiverad. Det är nu bara en liten grupp – men en utsatt sådan – som inte går i förskola. Förskolan ger alla barn en bättre start på den egentliga skolgången.

En förlängd läroplikt kan också motiveras som en åtgärd mot utslagning, men fungerar inte om man inte, vid sidan av ett tionde grundskoleår och andra stadiets utbildning i gymnasium eller yrkesutbildning, erbjuder också en enkel läroavtalsmodell för dem som inte orkar sitta på skolbänken utan vill komma direkt ut i arbetslivet. Vi kan och bör här ta exempel av Tyskland och Sverige. Här krävs en vidareberedning, som beaktar företagens behov och motivation att ta emot unga och introducera dem i arbetslivet.

Ärade talman,
Också med sina beslut om kommunreformen visar regeringen att den menar allvar. Nu riktas blickarna särskilt mot stadsregionerna, där risken för fusioner genom statsrådsbeslut – som en allra sista utväg om den normala, frivilliga processen inte ger resultat – förhoppningsvis kan inspirera till målinriktade förhandlingar. Hoppas piskan fungerar som en morot.

Frågan ska dock prövas av grundlagsutskottet, och sedan är regeringens principbeslut villkorligt: lösningen måste respektera den berörda befolkningens vilja.

En metropolförvaltning, och inte fusioner av städerna, behövs i Helsingforsregionen för att ta hand om beslut på de samhällsområden som inte redan nu sköts på regionnivå, men där en regional helhetssyn är nödvändig. Det gäller inte minst trafikplanering, boende och markanvändning. Men det gäller också koordineringen av den service som även över kommungränserna erbjuds den svenska befolkningen på dess modersmål.

Svenska riksdagsgruppen är tillfreds med att dess linje för metropolområdet nu blev hela regeringens linje.

Ärade talman,
Det är nu nödvändigt att regeringens principbeslut redan under hösten konkretiseras, preciseras och – framför allt – börjar verkställas.

Då kommunernas utgifter sedan ska skäras ned med en miljard kommer det inte att bli någon lätt operation. Svenska riksdagsgruppen välkomnar tanken att kommunerna själva friare än nu får definiera vissa normer för sin service. Men det är en frihet under ansvar. Den får inte skapa större ojämlikhet mellan invånarna i olika kommuner.

Ärade talman,
I samband med en upplysning av statsministern mäts regeringens förtroende inte formellt. Svenska riksdagsgruppen vill ändå meddela att dess förtroende för regeringen och dess handlingskraft har stärkts.

Gruppanföranden

Statsrådets framtidsredogörelse.

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande om statsrådets framtidsredogörelse 7.11 2013, riksdagsledamot Stefan Wallin.
07.11.2013 kl. 17:45

Interpellationsdebatt om hemvårdsstöd.

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Stefan Wallin.
25.09.2013 kl. 15:10

150 år

Gruppanförande under jubileumsplenumet i anledning av 150 år av regelbunden lantdag och riksdag i Finland, gruppordförande Mikaela Nylander
18.09.2013 kl. 15:00

Förslaget till statsbudget för 2014.

Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2014, gruppordförande Mikaela Nylander.
17.09.2013 kl. 13:15

Strukturella reformer.

Gruppanförande i debatten om statsministerns upplysning om strukturella reformer 4.9 2013, gruppanförande Mikaela Nylander.
04.09.2013 kl. 15:00

EU-politiken 2013

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse för EU-politiken 2013, 19.6.2013, riksdagsledamot Astrid Thors
19.06.2013 kl. 13:00

Ramar för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2014-2017, 12.6.2013, gruppordförande Mikaela Nylander.
12.06.2013 kl. 15:00