Säkerheten framför allt

19.11.2023 kl. 06:49
Vi har minusgrader i hela landet just nu. Mörkt, precis som det är så här års. Under senaste veckan har allt fler mindre grupper med personer från så kallade tredje länder, till exempel Irak, Syrien, Jemen och Somalien, sökt sig i vinterkylan med cykel till gränsstationerna i Nuijamaa och Vaalimaa. Oftast just den tiden på dygnet då det är mörkt.

Läget vid östgränsen har förändrats på sistone då allt fler asylsökande med bristfälliga resehandlingar, varken pass eller visum, har tagit sig till den finska gränsen. Vi har sett en likadan rörelse i bland annat Estland.

Enligt Gränsbevakningsväsendet och andra myndigheter finns det tydliga tecken på att utländska myndigheter eller andra aktörer har hjälpt olagliga invandrare att ta sig till Finland, bland annat tack vare inlägg på sociala media. Hittills har ryska gränsmyndigheterna inte släppt dessa vidare till vår gräns om de inte haft tillräckliga resehandlingar.

För att säkerställa säkerheten vid gränsen fattade regeringen i torsdags beslutet om att fyra gränsövergångar vid östgränsen stängs från och med natten mellan fredag och lördag. Enligt beslutet kommer gränsövergångarna i Imatra, Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa stängas fram till den 18 februari. I nuläget en nödvändig åtgärd.

Asylansökningar kommer fortfarande att tas emot vid gränsövergångarna i Salla och Vartius i Kajanaland. Det är därmed inte fråga om en stramare invandringspolitik utan ett svar på maskinerade åtgärder från Ryssland.

Läget är spänt med inte farligt. Beslutet bygger på att trygga säkerheten och är en tydlig signal till öst. Det är ändå viktigt att regelbundet se över beslutet mot bakgrunden av hur situationen utvecklas. Ifall fler beslut behöver tas är Finland redo för det.

Att stänga gränser är inte lätt, det såg vi under coronatiden, men då var förstås utgångsläget ett helt annat. Att stänga och hålla dem stängda ska göras enbart då det är nödvändigt. Vi vet också att det har kringeffekter bland annat gällande människorelationer och ekonomi.

Egentligen var det väntat att vi skulle se liknande drag, som ett led i att vi gick med i försvarsalliansen Nato. Sen vi inledde ansökningsprocessen till Nato våren 2022 har vi sett en del hybridattacker och vi kommer att se fler. Då gäller det att agera lugnt men bestämt. 

Vi ska komma ihåg att Finland nog är ett av de länder som är bäst förberett i en krissituation och jag litar på våra myndigheters omdöme.

Säkerheten är otroligt viktig men bland annat vi i Österbotten, som har en gedigen erfarenhet av integration, vet att det är viktigt att möjligheten att ansöka om asyl fortsätter. Därför är det viktigt att inte alla gränser stängs så att vi kan få arbetskraftsrelaterad invandring som många företag suktar efter. 

Personer som söker efter asyl befinner sig ofta i en mycket sårbar position och deras skydd måste kunna garanteras. Det är viktigt att Finland håller fast vid de mänskliga rättigheterna och de internationella avtal Finland ingått. Därmed är statsrådets beslut befogat med tanke på det nuvarande läget samtidigt som beslutet också säkerställer de mänskliga rättigheterna. Förhoppningsvis leder beslutet till att läget vid gränsen normaliseras inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00