Säkerheten framför allt

19.11.2023 kl. 06:49
Vi har minusgrader i hela landet just nu. Mörkt, precis som det är så här års. Under senaste veckan har allt fler mindre grupper med personer från så kallade tredje länder, till exempel Irak, Syrien, Jemen och Somalien, sökt sig i vinterkylan med cykel till gränsstationerna i Nuijamaa och Vaalimaa. Oftast just den tiden på dygnet då det är mörkt.

Läget vid östgränsen har förändrats på sistone då allt fler asylsökande med bristfälliga resehandlingar, varken pass eller visum, har tagit sig till den finska gränsen. Vi har sett en likadan rörelse i bland annat Estland.

Enligt Gränsbevakningsväsendet och andra myndigheter finns det tydliga tecken på att utländska myndigheter eller andra aktörer har hjälpt olagliga invandrare att ta sig till Finland, bland annat tack vare inlägg på sociala media. Hittills har ryska gränsmyndigheterna inte släppt dessa vidare till vår gräns om de inte haft tillräckliga resehandlingar.

För att säkerställa säkerheten vid gränsen fattade regeringen i torsdags beslutet om att fyra gränsövergångar vid östgränsen stängs från och med natten mellan fredag och lördag. Enligt beslutet kommer gränsövergångarna i Imatra, Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa stängas fram till den 18 februari. I nuläget en nödvändig åtgärd.

Asylansökningar kommer fortfarande att tas emot vid gränsövergångarna i Salla och Vartius i Kajanaland. Det är därmed inte fråga om en stramare invandringspolitik utan ett svar på maskinerade åtgärder från Ryssland.

Läget är spänt med inte farligt. Beslutet bygger på att trygga säkerheten och är en tydlig signal till öst. Det är ändå viktigt att regelbundet se över beslutet mot bakgrunden av hur situationen utvecklas. Ifall fler beslut behöver tas är Finland redo för det.

Att stänga gränser är inte lätt, det såg vi under coronatiden, men då var förstås utgångsläget ett helt annat. Att stänga och hålla dem stängda ska göras enbart då det är nödvändigt. Vi vet också att det har kringeffekter bland annat gällande människorelationer och ekonomi.

Egentligen var det väntat att vi skulle se liknande drag, som ett led i att vi gick med i försvarsalliansen Nato. Sen vi inledde ansökningsprocessen till Nato våren 2022 har vi sett en del hybridattacker och vi kommer att se fler. Då gäller det att agera lugnt men bestämt. 

Vi ska komma ihåg att Finland nog är ett av de länder som är bäst förberett i en krissituation och jag litar på våra myndigheters omdöme.

Säkerheten är otroligt viktig men bland annat vi i Österbotten, som har en gedigen erfarenhet av integration, vet att det är viktigt att möjligheten att ansöka om asyl fortsätter. Därför är det viktigt att inte alla gränser stängs så att vi kan få arbetskraftsrelaterad invandring som många företag suktar efter. 

Personer som söker efter asyl befinner sig ofta i en mycket sårbar position och deras skydd måste kunna garanteras. Det är viktigt att Finland håller fast vid de mänskliga rättigheterna och de internationella avtal Finland ingått. Därmed är statsrådets beslut befogat med tanke på det nuvarande läget samtidigt som beslutet också säkerställer de mänskliga rättigheterna. Förhoppningsvis leder beslutet till att läget vid gränsen normaliseras inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00