Språkförsöken är ulvar i fårakläder

26.09.2017 kl. 13:57
Riksdagen debatterar på tisdag de regionala språkförsöken där ca 2 200 ungdomar tillåts välja bort det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen.

- Försöken motiveras med ökad valfrihet för barn och unga. Detta är en valfrihet som kan komma att stå individen mycket dyrt, eftersom studier och kunskaper i svenska förutsätts i de fortsatta studierna. Varför stänga dörrar i ett skede i livet då ingen kan veta vilka kunskaper som behövs i framtiden, frågar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

 

- Det är en illa dolda agenda från vissa partiers del att göra svenskundervisningen frivillig i hela landet på sikt. Detta skulle ha direkta effekter på den så kallade tjänstemannasvenskan och på möjligheterna att i praktiken kunna ställa krav på kunskaper i svenska inom den offentliga sektorn.

 

Nylander anser det vara sorgligt att behöva diskutera hur vi ska kunna läsa färre språk då vi borde lägga politiskt krut på att tidigarelägga all språkundervisning och sporra våra barn och unga att läsa flera språk.

 

- Utbildningspolitiskt är de regionala språkförsöken direkt illavarslande eftersom de så kraftigt avviker från grundprincipen om att ingen ska tillåtas att helt välja bort kunskaper som behövs senare i livet. Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn har varit den bärande tanken inom finländsk utbildningspolitik. Detta äventyras nu.

 

Lagförslaget kommer att behandlas i kulturutskottet som en del av budgeten.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37