Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

17.06.2016 kl. 08:10

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2023

Gruppanförande 20.9.2022, ledamot Anders Adlercreutz.
20.09.2022 kl. 13:26

Jämställdhetspolitiska redogörelsen

Gruppanförande hållet 14.9 2022 av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2022 kl. 14:55

Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist
15.06.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.
17.05.2022 kl. 12:58

NATO-MEDLEMSKAP

Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.
16.05.2022 kl. 11:46

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00