Panama

11.04.2016 kl. 09:16
Veckans stora politiska samtalsämne har varit den stora dataläckan, kallad Panamapappren. Avslöjandet visar hur omfattande skattesmitning och direkt skattefusk är.

Enligt Finansministeriet och Skatteförvaltningen går minst hundratals miljoner statskassan förbi och underminerar finansieringen av vår välfärd.  Dessutom innebär avslöjandet att medborgarnas förtroende för vårt samhällsbygge ytterligare sjunker. Det är ytterst allvarligt och måste fördömas å det starkaste. Nu måste vår regering göra sitt yttersta för att öka informationsutbytet mellan ländernas myndigheter och samtidigt följa upp att bankerna verkligen rapporterar penningtransaktioner till myndigheterna.

 

Det pågår hela tiden arbete för att förbättra utbytet av information mellan till exempel Finland och USA. EU-kommissionen bereder som bäst ett omfattande lagpaket som ska försvåra både skattesmitning och agressiv skatteplanering och dessutom minska på den så kallade skattekonkurrensen mellan länderna. Finland förhåller sig positivt till förslaget men det är inte helt och hållet oproblematiskt.

 

Ett exempel på skattekonkurrens mellan länder är till exempel samfundsskatten. 2011 var samfundsskatten i Finland 26 procent. År 2012 sänkte vi den till 24,5 procent för att locka företag att investera i Finland eller motverka att de flyttar utomlands. Nu är det ju inte bara Finland som gör så här utan också våra konkurrentländer. Det betyder att vi år 2014 sänkte samfundsskatten igen till 20 procent och så har vi kommit in i en ond cirkel som sakta men säkert underminerar vår skattebas. Förfarandet påminner mycket om devalveringarna som var vanliga innan vårt EU-medlemskap.

 

För att bryta detta mönster finns förslag på gemensamma grunder för beskattning och miniminivåer som man inte får gå under. Beskattningen är något som EU:s medlemsstater hittills skött själv och som i relativt liten mån regleras av EU. Miniminivåer och bindande regler för beskattningen innebär alltså ett stort steg mot en djupare integration eller mot att EU tar ytterligare steg mot en förbundsstat.

 

Skattesmitning är förkastligt och måste bekämpas oberoende om det är frågan om direkta olagligheter eller avancerad skatteplanering där man utnyttjar olikheter i ländernas skattesystem. Det som vi måste diskutera mera än idag är om vi också är beredda att gå in för gemensamma skatteregler och miniminivåer inom EU för att inte skattebasen helt ska vittra sönder eftersom vi har fri rörlighet för varor och tjänster. Oproblematiskt är det definitivt inte. Se bara på den längst integrerade sektorn i EU, jordbruket. Reglerna och övervakningen håller på och knäcker det finländska jordbruket och största orsaken till det är bindande regler som byggs upp utgående från situationen i stora EU-länderna och inte passar oss.

 

Erfarenheten har visat att vi inte kan bekämpa grå ekonomi och skattesmitning med moraliska pekpinnar och krav på samhällsansvar. Vi måste ha en lagstiftning som gör att vi kan ingripa. När globaliseringen förändrar människors och företags beteende måste lagstiftningen följa med. Är vi beredda på det?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Aktuell debatt om Ukraina

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
21.02.2024 kl. 15:00

Interpellation om det kaos på arbetsmarknaden som orsakats av regeringen

Gruppanförandet hållet av ledamot Otto Andersson
20.02.2024 kl. 15:29

Riksdagens öppningsdebatt 13.2 2024

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson.
13.02.2024 kl. 15:00

Responsdebatt om budgetpropositionen för 2024

Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.
13.12.2023 kl. 11:00

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström
22.11.2023 kl. 15:00

Interpellation om ungas framtid            

Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.
21.11.2023 kl. 15:00