Ärade talman,
När vi utvecklar den geografiska informationen ska två saker vara i balans. För det första måste vi göra den geografiska information kompatibel och tillgänglig så att den effektivt kan utnyttjas. För det andra ska datasäkerheten vara på hög nivå så att skyddet av personuppgifter uppfylls.
Vi behöver öppna gränssnitt så att våra digitala system korresponderar med varann. Här bör vi satsa mera för att vi inte har råd att släpa efter. Här är det också oerhört viktigt att satsa på den övergripande säkerhetsmiljön – när vi utvecklar våra system måste vi beakta att det alltid också finns krafter som vill skada samhällets infrastruktur.
Det uppstår snabbt nya servicebehov i samhället. Det är helt klart: det finns ett behov att reformera lagstiftningen kring våra geografiska data för att säkerställa utvecklingen. Det handlar om trafiken, navigationen, förvaltningen och som vi vet kalkylerar man med stora rationaliseringsvinster genom effektiva logistiska servicesystem som ska organisera vården.
Adresserna hör till det mest centrala i geodatabaserna. Som det betonas i statsrådets redogörelse bör adresserna vara felfria och adressuppgifterna av hög kvalitet för pålitligheten i systemet. Det förvånar mig ändå att man i redogörelsen glömt att betona – eller ens att problematisera – att som tvåspråkigt land behöver vi felfria adressuppgifter på två språk. Eller ska det vara så som när man i dagens läge väljer google-maps på svenska, så dyker ändå Turku i stället för Åbo upp i mobilen?
Hur har regeringen tänkt sköta fungerande geografisk information på båda nationalspråken, finska och svenska?
Geografisk information, liksom artificiell intelligens över lag, erbjuder enorma möjligheter för framtiden. Det är viktigt att vi genom lagstiftningen tryggar likställda möjligheter att tillägna sig information. Svenska riksdagsgruppen understryker att tillräckliga resurser tryggas för utbildning och forskning. Det är också viktigt att se till att vi har en teknisk samhällsutveckling som är inkluderande och som inte skapar mer utanförskap.
Till sist vill jag betona att samarbetet mellan den offentliga sektorn och företagen måste bli bättre då det gäller den geografiska informationen – om Finland innovativt ska stå i spetsen för utvecklingen.
