Interpellation om öppenheten och korrektheten i lagberedningen, 15.12 2015

15.12.2015 kl. 15:00
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

”Land skall med lag byggas” är den flera hundra år gamla principen vi följt i vårt land.

Magna Chartas 800 års jubileum firas i år.

Det är mot den bakgrunden med oro man noterar att lagberedningsarbetet i vårt land redan en längre tid har fått höra kritik för att inte hålla tillräcklig hög standard och för att inte leva upp till målen för god lagberedning.

 

Justitieministeriet har en utmärkt processhandbok för lagberedning, men det finns stunder då man undrar om regeringen alls gett sig tid för att läsa den.

Med processhandbokens enkla principer skulle flera misstag denna höst ha kunnat undvikas.

Ett exempel på hur öppenhet och korrekthet har kommit i andra hand diskuterar vi idag, då processen vid finansministeriet kring den omstridda förvaltarregisterlagen är föremål för granskning. Frågan handlar inte enbart om en felsägning inför plenum, utan om hur hela beredningsprocessen har gått till.

En noggrann genomgång behövs för att återställa förtroendet.

Om den klara merparten av de utlåtanden som gavs var negativa eller kritiska mot lagförslaget, så på vilket sätt kom detta till uttryck då lagförslaget avancerade?

 

Det finns orsak att diskutera lagberedningsprocessen även mer allmänt.

Inte kan man heller ge den förra regeringen rena papper, men dessvärre tyder mycket på att processerna nu blivit sämre. Det syns och det är påtagligt.

Regeringen sätter snäva tidtabeller som gör god lagberedning omöjlig. Man kan ta pensionärernas bostadsbidrag som ett exempel. Regeringen drog som känt tillbaka nedskärningsförslaget – vilket i sig var klokt – men på mindre än en vecka skrevs paragraferna om.

Kan det kallas för gott lagberedningsarbete? Finns det tillräckligt med tid att höra den som berörs?

 

Värderade talman,

 

En reform som beslutsfattarna vill genomföra faller inte, bara för att man ger beredningen ett par månader mera tid. God lagberedning kräver nämligen tid.

Det finns också en tanke bakom rekommendationen om minst 8 veckor tid för remissutlåtanden. Det behövs tillräckligt med tid för att höra dem som berörs. De behöver ges möjlighet att sätta sig in i förslaget.

 

Därtill kräver god lagberedning ordentliga konsekvensanalyser. Det gäller både sociala konsekvenser, könskonsekvenser och språkkonsekvenser.

Regeringens strävan att ändra arbetsmarknadslagarna skulle ha krävt en ordentlig könskonsekvensanalys innan lagpaketet presenterades. Trots att två barnmorskor har fått regeringens att justera sitt förslag under resans gång, riskerar lagpaketet – om det genomförs – drabba kvinnodominerade branscher orättvist hårt.

 

Värderade talman,

 

Tidigare tillsattes breda kommittéer som gjorde ett bra förarbete inför större reformer. Svenska riksdagsgruppen ställer frågan: borde vi inte ta kommittéarbetet till heders igen?

Vi behöver bättre kvalitet i lagberedningsarbetet. Vi behöver väl underbyggda lagpaket som även tål grundlagsprövningen i grundlagsutskottet. Slarvigt beredda lagar som motiveras med tidtabellsskäl är något som i ett litet längre perspektiv urholkar förtroendet för politiken.

Vi behöver mer förtroende, inte mindre.

I sista hand är det varje minister som har ett personligt ansvar för lagberedningen i sitt ministerium. Man kan inte skyffla över detta ansvar på någon annan.

 

Värderade talman,

 

För Finland har det en längre tid varit oerhört viktigt att på den internationella arenan tala för vikten av Rättsstatsprincipen (Rule of law) Oikeusvaltioperiaate. Vi har inte råd att själva pruta på kvaliteten i vår lagstiftningsprocess. Tvärtom har vi all anledning att leva upp till de ideal vi själva så varmt förespråkar.

Varje tjänsteman och enskild minister samt i slutändan hela regeringen, måste ta till sig av den kritik som nu framförts, och ha beredskap att ändra sina arbetsmetoder så att de lagförslag som härefter kommer till riksdagen uppfyller kraven på god lagberedning. Det har riksdagen och Finlands folk rätt att förvänta sig.

 

 

Gruppanföranden

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2017–2020

Gruppanförande 19.4 2016, Joakim Strand
19.04.2016 kl. 15:05

Interpellationens första undertecknare har taltur.

Talet publicerat i hållen form
06.04.2016 kl. 14:10

Interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningar 6.4 2016

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
06.04.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och om stärkande av samarbetet.

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen 9.3 2016
09.03.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands utvecklingspolitik

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
17.02.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016. (Talat ord gäller)
09.02.2016 kl. 15:04