Värderade talman,
Det här är den sista budgeten för valperioden. Vi vet alla under alla år sedan nedgången 2009 har Finlands och hela euroområdets ekonomi präglats av en svag exportefterfrågan och rekordlång recession på hemmaplan.
Att balansera statsfinanserna har krävt mycket jobb och tuffa beslut under hela valperioden. Det bör sägas att tack vare anpassningsåtgärder har regeringen lyckats förhindra att budgetunderskottet växer. Att notera är att vi nu minskar landets nettolåntagning från årets 7,4 miljarder till omkring 4,5 miljarder nästa år.
Även nästa års budget präglas av den grundlinje som först regeringen Katainen och nu regeringen Stubb följt i ett mycket otacksamt ekonomiskt läge. Det kan sammanfattas i två punkter: regeringen satsar på åtgärder som skärper Finlands konkurrenskraft, men detta kombineras med en rättvis social linje som ser till de svagaste gruppernas behov.
Det är viktigt att hålla ihop samhällsbygget också under ekonomiskt svåra tider.
Budgetbehandlingen är ett bra läge att blicka framåt. Även om mycket i ekonomin är jämngrått så är det skäl att lyfta fram något positivt. Skogsindustrin har en positiv utveckling på gång och det pågår betydande investeringar i alla stora skogsbolag – inte bara i Äänekoski.
Det här är sådana positiva signaler vi behöver.
Denna budget innehåller viktiga satsningar på tillväxtskapande investeringar med snabb sysselsättande verkan. Vår grupp ser det som en bra riktad åtgärd att Tekes lånefullmakter höjs för projekt inom cleantech och bioekonomi.
Varje gång vi diskuterar ekonomi och framtid är det skäl att betona utbildningens roll. Finland reser sig bara om vi förstår att försvara en god grundutbildning och på ett innovativt kunnande.
Värderade talman,
Budgetboken innehåller flera verktyg med vilka vi kan svänga ekonomin på bättre köl igen. Men svenska riksdagsgruppen vill understryka att utan en klar förändring på attitydplanet i hela samhället når vi inte dessa mål.
Vi måste få en bättre sysselsättning – det gäller alla ålderskategorier. När vi ser framåt på nästa valperiod måste vi lyckas enas om ännu mera konkreta åtgärder som gör det lättare för små- och medelstora företag att anställa. Vi kan inte mera blunda för att det behövs större flexibilitet i arbetslivet. Finland har inte mera råd att vara ett land där försvaret av de uppnådda förmånerna förefaller vara starkare än något annat.
Om vi vill ha den dynamik som vår ekonomi absolut skulle behöva måste vi på helt annat sätt än hittills bli öppna för nya lösningar.
Det fordras också att vi gör det lättare för utländsk arbetskraft att delta i vår ekonomi. Mångkulturell tillväxt ska inte ses som en kostnad, utan den ger mycket för den dynamiska ekonomin.
En förklaring till att Sverige har en starkare tillväxt än vi är att där finns ett större arbetskraftsutbud. Detta borde vi kunna medge och handla därefter.
Svenska riksdagsgruppen vill understryka att denna nya öppna attityd och flexibilitet i arbetslivet inte betyder att strävan att nå helhetslösningar på arbetsmarknaden raseras. Breda samhällsavtal har gett stabilitet och stabilitet behövs också i framtiden. Arbetsmarknadslösningarna måste ändå modigare se framåt, annars riskerar vi att ytterligare halka efter.
Jobben borde också prioriteras skattemässigt. Det får inte vara så att den belönas skattemässigt som får inkomster på annat sätt än från lönearbete. Finlands totalskattegrad förväntas ligga nästa år vid 46 procent i förhållande till totalproduktionen. Och den förväntas ytterligare stiga 2016. Totalskattegraden är problematiskt hög, särskilt för att den slår hårt på lönearbete och hämmar den ekonomiska återhämtningen.
Värderade talman,
Av de enskilda projekt som finansutskottet backat upp vill jag särskilt nämna tilläggsanslagen för lantbruket och flera satsningar för att skydda Östersjön och Finska viken.
Jakobstads hamnväg som nu slutförs är ett exempel på en investering i lokal infra som gynnar industrin. Att landsvägsfärjornas natturer i skärgården tryggas genom ett extra anslag är åter en viktig sak för många enskilda människor som lever sin vardag i glesbygden.
