Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

24.04.2007 kl. 15:30
"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
Det kan vara en god idé att ta fram regeringspartiernas valprogram och läsa dem parallellt med det färska regeringsprogrammet. Då kommer vi att se att regeringen förverkligar just den politik som vi sökte stöd för i valet – och vann valet med!
 
Politik handlar om värderingar och ansvar. Problemet är ofta att få dessa två att gå ihop under en valrörelse. Många faller lätt för frestelsen att lova ett land av mjölk och honung med hopp om en valseger. Men efter segern kommer vardagen. Det är då man skall förvandla vallöften till en ansvarsfull politik.
 
Sysselsättningen är den grundläggande tonarten i programmet. Men i så fall utgör familjepolitiken den tydliga solostämman. Den ljuder både inom skattepolitiken och inom social- och utbildningspolitiken.
 
FAMILJER
Familjerna var en av huvudgrupperna i vår valrörelse. Vår ideologi bygger på grundtesen om att alla skall få en jämlikt god start i livet, så att alla har möjlighet att lyckas längre fram. Dagens barn och familjer tampas med många problem. Föräldrarna har svårt att flexa mellan karriär och familjeliv, risken för utslagning är stor bland ensamförsörjarfamiljerna, barns och ungdomars fetma ökar likaså deras psykiska illamående, och så vidare, och så vidare.
 
Regeringen anslår nu en halv miljard euro på att förbättra de sociala stöden samt hela social- och hälsovården. Familjernas andel av denna investering är märkbar. Regeringen kommer att höja ensamförsörjartillägget med 10 euro i månaden, och barnbidraget från det tredje barnet höjs likaså med 10 euro i månaden. Detta är i linje med de studier som visar att risken för utslagning är stor bland ensamförsörjarfamiljer och i familjer med många barn.
 
Familjesatsningarna omfattar också en höjning en hemvårdsstödet med 20 euro i månaden, medan stödet för privat vård av barn höjs till 160 euros nivå. Moderskaps-, faderskaps och föräldrapenningen höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet och pappaledigheten skall förlängas med 2 veckor.
Alla dessa satsningar kostar upp emot 80 miljoner euro!
 Utöver höjningarna av stöd så vill regeringen förbättra servicen inom dagvården och förbättra adoptivföräldrarnas situation. 
 
Man kan se familjepolitiken också inom skattepolitiken. Först och främst kommer inkomstskatterna att sänkas i alla inkomstklasser med totalt 1,2 miljarder euro. Trots att sänkningen skall genomföras i alla skatteklasser, kan tyngdpunkten ändå ligga på små- och medelstora inkomsttagare. Det kommunala avdraget kommer att höjas vilket säkerställer att de hushåll som har de allra lägsta inkomsterna kommer att få mer pengar i börsen.
 
Lägg dessutom till att momsen på mat sänks med 5 procent. Flera forskningsrapporter visar att en momssänkning gynnar just hushåll med låga inkomster. Det förutsätter att handeln agerar just på det sätt som det är lovat, d.v.s. ser till att hela momssänkningen också syns i priserna. Det är värt att satsa på rena inhemska livsmedel. Och den signalen ger regeringen nu.
 
Regeringen infriar också alla partiers löften om att sänka arvsskatten. Modellen blev inte riktigt sådan som vi hade hoppats – helst hade vi i likhet med Sverige och Estland, Lettland och Litauen slopat den helt, men detta beslut är ändå ett betydande steg i rätt riktning. I praktiken betyder detta beslut att vi slopar arvskatten för en del av finländarna.
 
Viktigt för är att arvskatten helt och hållet slopas i samband med generationsväxlingar inom familjeföretag och jordbruk. Det här är viktigt besked för alla de över 200.000 finländare som jobbar i familjeföretag. Många arbetsplatser skulle ha stått på spel då tusentals företag inte hade övergått till följande generation. Det här sättet tror vi räddar många arbetsplatser runtom i Finland.     
 
Regeringen vill förenkla livet för familjerna genom att fortsättningsvis utveckla hushållsavdraget. Svenska riksdagsgruppen påminner om vårt gamla förslag om att t.ex. redan pensionerade föräldrar kunde få dra av kostnader för att köpa service till sina barn och barnbarn.
 
Vår ideologi bygger på att alla skall få en jämlik start i livet. Grundskolan är grundstenen i det bygget. Vår grundskola står inför stora reformer då årskullarna blir mindre för varje år, men samtidigt måste vår utbildning reformeras för att svara dagens krav. Regeringen väljer nu att återinvestera de pengar som inbesparas då antalet elever blir färre i skolan. Det här innebär en kontinuerlig extra finansiering på över 80 miljoner till våra skolbarn.
 
Trots att de flesta studenter flyttar bort hemifrån så kanske man ändå kan räkna studerandena till familjepolitiken. Studentorganisationernas gemensamma krav om att höja studiepengen är nu nedskriven svart på vitt i regeringens budgettabell. Studiepengen höjs med de utlovade 15 procenterna. Det som också ger mer pengar i studentens ficka är det faktum att inkomstgränsen höjs med 30 procent.  
 
PENSIONÄRER OCH VÅRDEN
 
Kraven på social rättvisa har vuxit allt starkare från pensionärshåll under de senaste åren. Därför var det mer än väntat att valkampanjen till stor del handlade om seniorernas problem. I valkampanjen lovade vi höja folkpensionen och vi lovade att sänka skatterna för de pensionärer som idag betalar en högre skatt är löntagare med samma inkomst. Båda dessa löften är inskrivna i regeringsprogrammet.
 
En av de grupper som förtjänar extra uppmärksamhet är anhörigvårdarna. Deras insats har inte fått vare sig den ekonomiska eller mänskliga uppskattning som den förtjänar. Därför ser vi det som mycket viktigt att antalet anhörigvårdare som får ekonomiskt stöd ökar märkbart och att deras möjligheter att få avlastning och vikarier ökar.  
 
Totalt sett kommer regeringen i sin första rambudget att lägga till över 80 miljoner euro för att förbättra social- och hälsovården. Med dessa nya satsningar vill vi råda bot på de akuta brister som råder inom åldringsvården. Samtidigt kan vi se till att antalet händer ökar på avdelningarna, så att personalens arbetsbörda lättar. 
 
Allt detta är ju inte helt billigt. Alla goda satsningar kostar något. Därför har regeringen gått inför att öka skatteintäkterna – men på ett sätt som gagnar folkhälsan. Det gör vi genom att höja skatten på alkohol och tobak. Inte för att vi skall eftersträva någon gallupdemokrati, men jag vill påminna om att en skattehöjning på alkohol har ett brett stöd bland finländarna.   
 
SYSSELSÄTTNING
 
Vi måste skapa resurser innan vi kan fördela välfärden.
För att stimulera både företagare att anställa och locka arbetssökande att ta emot jobb, fortsätter regeringen att sänka inkomstskatterna. Målet är fortfarande att skapa över 80.000 nya jobb. De dyker inte upp som svampar i skogen. De måste sås, drivas och vattnas innan de kan skördas.
Skattesänkningen på 1,2 miljarder verkar enorm, men. Samtliga Forskningsinstitut, löntagar- och arbetsgivarorganisationer har krävt större sänkningar än så. Svenska riksdagsgruppen är villig att möta löntagarnas krav, men det förutsätter att alla ekonomiska tecken visar på plus då regeringen gör sin mellangranskning i mitten av perioden.
 
Jag nämnde redan slopandet av arvsskatten för generationsväxlingar. Det är en ödesfråga för tiotusentals företag undre de kommande åren. Vi skall inte heller glömma generationsväxlingarna inom lantbruket som nu får en länge efterlängtad reform. Regeringsförhandlarna kom också överens om att skogsbruksfastigheter befrias från arvs- och gåvoskatt. Ovannämnda åtgärder är mycket viktiga för nyrekryteringen och därigenom upprätthållandet av arbetsplatser.
 
Företagare har alltid ansetts vara sin egen lyckas smed. Det är visserligen sant, men problemet är att familjemedlemmarna och företagaren har ett svagt socialskydd. Den sociala tryggheten för företagare kommer nu att förbättras på flera punkter.
 
Lantbrukarnas avbytarsystem utvecklas och utvidgas med två semesterdagar samtidigt som pälsfarmarna får ett eget avbytarsystem. Därmed kan vi inom svenska riksdagsgruppen dra streck för en över tio år lång kamp för pälsdjursnäringen.
 
För att få mer styrfart på den inhemska ekonomin behöver vi både mer arbete, men också mer kapital. Därför är det bra att hushållen nu uppmuntras att flytta över pengar från sparkonton och madrasser till aktier. Vi föreslår nu att dividenderna skall bli skattefria upp till en viss gräns. Eftersom de flesta finländare får under 400 euro i dividender så kunde gränser ligga mellan 500 och 1000 euro.
 
Som ett led i konjunkturpolitiken genomför regeringen också en rad förvaltningsreformer. Det har länge talats om ett näringslivsministerium och nu förverkligar regeringen drömmen om ett modernt och handlingskraftigt näringsministerium. Med både arbetsministern och handels- och industriministern i samma hus kommer den vänstra handen nu att veta vad den högra gör.
 
För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att invandringsfrågorna nu koncentreras till en instans där man ser invandringen som en positiv sak. Den tiden är definitivt förbi då invandringen kunde anses vara ett hot mot vår välfärd. Polisministern kan nu koncentrera sig på att minska brottsligheten. Svenska riksdagsgruppen ser fram emot friktionsfritt samarbete med den nya polisministern. Den första kvinnan på den posten, dessutom!
 
Inför valet fick våra kandidater ständigt bemöta anklagelserna om att sfp böjer sig för vad som helst för att få vara med i regeringen. Bildandet av denna regering har än en gång visat att det inte är sant. I vårt svar till regeringssonderaren lyfte vi fram svenska språkets framtid inom både servicen och förvaltningen som en tröskelfråga för vår medverkan. Vi är nöjda över att regeringsprogrammet innehåller skrivningar om svenska språket på upprepade ställen; inom hälsovården, inom utbildningen, inom stats- och kommunförvaltningen, inom domstolsväsendet, och så vidare.
 
Vi vill också understryka att det är slut på digi-såpoperan som höll på att föra den finlandssvenska tv-kanalen tillbaka till 70-talet. Nu är det klart att kabelbolag inte får låta bli att erbjuda FST5 i sitt kanalutbud.
 
Svenska riksdagsgruppen ser det nya regeringsprogrammet som en klar framgång. Vi kommer att rösta för alla de goda satsningar som finns i programmet.
Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 24.4.2007.

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15