Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

11.03.2008 kl. 14:55
Gruppanförande

Herr talman! Att skicka ut män och kvinnor till en krävande krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, Nrf, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
Svenska riksdagsgruppen har redan tidigare uttalat sitt stöd för ett finländskt deltagande i Nrf under vissa förutsättningar. Vi har ansett dels att varje land självständigt från fall till fall måste kunna besluta om deltagandet, dels att den verksamhet som beslutet gäller är förenlig med krishanteringslagen. Själv anser jag till och med att utgångspunkten bör vara att operationen grundar sig på ett FN-mandat.

Suomi osallistuu valtioneuvoston mukaan Nrf-toimintaan myös oman kapasiteettinsa ja osaamisensa vahvistamiseksi. On selvää, että meidän on varmistettava, että Suomi "puhuu samaa kieltä" muiden maiden kanssa standardien, yhteensopivuuden ja menettelytapojen osalta. Osaamisemme vahvistaminen ja kokemusten saaminen erityyppisistä kriisinhallintatehtävistä on mitä tärkeintä.

Statsrådet föreslår att Finland deltar i Nrf:s supplementära verksamhet. Finland är berett att komplettera Nrf-trupperna vid behov efter ett självständigt beslut från fall till fall. Efter det beslut som regeringen nu har fattat är det viktigt att Finland och Nato kan komma överens om i vilka truppsammansättningar vi skall delta och därmed skapa förutsättningar för Finlands deltagande i behövliga övningar. I detta finns också en klar nordlig dimension.

EU utgör den samarbetsram inom vilken Finland vill stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Det har i praktiken visat sig att Natos och EU:s trupper kommer att komplettera varandra och därför skall de inte heller ses som motsatser. Med det integrerade säkerhetspolitiska samarbetet vill Europa ytterligare stärka sin kapacitet att svara mot förändringar i vår omgivning. Också för Finlands del innebär Nrf ett komplement till denna verksamhet.

Arvoisa puhemies! Päätös osallistumisesta Nrf-toimintaan valtioneuvoston nyt ehdottamassa muodossa ei muuta Suomen suhdetta Natoon. Päinvastoin päätös olla osallistumatta merkitsisi taka-askelta kansainvälisessä yhteistyössämme, koska emme pystyisi kehittämään mahdollisuuksiamme osallistua kriisinhallintatehtäviin ja rauhanturvatoimintaan jäämällä vapaaehtoisesti ulkopuolelle. Kuten tähänkin saakka Suomi tulee myös jatkossa tekemään itsenäisesti päätöksensä osallistumisesta Nato-johtoisiin operaatioihin.

Eftersom ett ökat engagemang även medför ökade kostnader borde man så småningom genomföra en helhetsbedömning av det finländska krishanterings- och fredsbevarande engagemanget, såväl det militära som det civila. Bara för att vi själva skall kunna dra slutsatser om vilka typer av engagemang som leder till bästa resultat för alla parter och för att kunna koordinera våra insatser på bästa sätt.

Arvoisa puhemies! Valtioneuvosto toteaa selonteossa, että Nrf:n osalta yhteydenpito Ruotsiin on ollut tiivistä. Saamieni tietojen mukaan Ruotsi ei vielä tee päätöstä. Eduskuntaryhmämme pitää pohjoismaiden kannalta hyödyllisenä myös Nrf:n piirissä Ruotsin mahdollista osallistumista. Ruotsilla on myös pitkä kokemus rauhanturvatoiminnasta, ja maiden toiminta voi pitkälti täydentää toisiaan kokonaisuutta hyödyntäen.

Ser man på de typuppgifter som formulerats för Nrf-styrkorna märker man att de till stora delar passar den traditionella finländska krishanteringen. Speciellt viktig anser svenska riksdagsgruppen att den förebyggande verksamheten är. Det viktigaste säkerhetspolitiska arbetet är nämligen utan vidare det förebyggande arbetet. Även vår biståndspolitik måste kunna styra samhälleliga fenomen som kan leda till problem och ett krav på demokrati- och människorättsarbete måste prägla de långsiktiga samarbetsprojekten.

 

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30