Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

25.03.2008 kl. 12:15
Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
Alla har vi ju kunnat se att de åtgärder som vidtagits också gett resultat. Men det finns ännu problem som måste lösas. Den strukturella arbetslösheten är svår att åtgärda - ändå måste det finnas lösningar också på den. Pendlingsbidrag, ersättning för den andra bostaden och liknande stöd tycks inte vara tillräckligt motiverande. Vi måste alltså satsa ännu mera på att höja sysselsättningen - i synnerhet med tanke på den åldersstruktur som trots allt är ett faktum i vårt land. Den s.k. matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten måste få större uppmärksamhet. Vi har många finländare som är långtidsarbetslösa och samma sak gäller en del av våra invandrare. Finland kan bättre! Också när det gäller att skapa bättre förutsättningar för företagande. Social trygghet och mindre byråkrati ger mera tid för företagandet. Det är sådant vi måste bli bättre på.
Regeringens beslut om budgetramarna ger tillräckliga verktyg för att genomföra regeringsprogrammet. De satsningar på sysselsättning, kunnande och miljö som regeringsprogrammet står för konkretiseras i rambeslutet. Att regeringen i sitt beslut om ramarna inte bara beslutar vad som skall göras utan också föreslår delvis nya metoder för hur det skall genomföras är uppmuntrande med tanke på framtiden.
Riksdagen kommer att diskutera den trafikpolitiska redogörelsen nästa vecka. I och med rambeslutet står det dock redan klart vilka satsningar regeringen vill genomföra på trafik- och kommunikationssektorn. Regeringens beslut stämmer långt överens med Svenska riksdagsgruppens syn på trafikpolitiken. Det finns många viktiga projekt på kö - tyvärr kan inte alla behov åtgärdas genast. Dock är det viktigt att det finns långsiktighet i trafiksatsningarna och de projekt regeringen nu kommit överens om visar på långsiktighet. En del av projekten fanns nämligen med i den förra regeringens rankinglista.
Svenska riksdagsgruppen har tidigare kritiserat regeringens beslut från i höstas att skjuta upp förbättringen och breddningen av stamväg 51 mellan Stensvik och Kyrkslätt. Det är därför som vi också står bakom det budgetbetänkande som riksdagen antog genast för julen senaste år och där riksdagen förutsatte att projekt man redan fattat beslut om skall inledas förrän nya projekt kan påbörjas. Förbättrandet av stamväg 51 finns nu med bland de projekt som ryms inom budgetramarna - och det är inte en dag för tidigt.
Elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki har varit en riktig långdans. Diskusionen har pågått länge - alltför länge. Förra regeringen kom överens om att elektrifieringen av Vasabanan skulle förverkligas under början av denna regeringsperiod. Att Matti Vanhanens andra regering nu , efter litet övertalning, reserverat anslag för detta, visar att trafikpolitiken i Finland faktiskt sträcker sig över en längre tid än bara en regeringsperiod. Det är mycket viktigt med tanke på regeringens, men också trafikpolitikens trovärdighet. Att regeringen dessutom går in för nya former av finansiering där kommunerna erbjuds en möjlighet att förskottera projektet gentemot en räntefri, statlig efterfinansiering - är en realism i dagens värld.  
Satsningarna på universiteten är viktiga framtidssatsningar. I det förra rambeslutet höjdes universitetens basfinansiering med 80 miljoner och nu tillkommer 10 miljoner år 2011 och 30 miljoner 2012. Staten är beredd att skjuta till en halv miljard till det nya innovationsuniversitetet på det villkoret att övriga finansiärer förbinder sig att bidra med 200 miljoner euro. Satsningen på innovationsuniversitetet följer regeringsprogrammet och är en viktig ny satsning.  
Staten har även gått in för samma finansiering för övriga universitet fram till år 2012; statliga pengar om universiteten också hittar annan motsvarande finansiering. I och med den planerade ändringen av universitetslagen kommer universiteten att bli offentligrättsliga inrättningar med en större ekonomisk autonomi. Förhoppningsvis sporrar detta till en bredare ekonomisk bas för alla universitet.
Svenska riksdagsgruppen anser också att löftet om att universiteten under tiden 2015-2020 kan konkurrera om ett anslag på 100 miljoner euro visar att regeringen söker nya former för universitetens verksamhet. Konkurrensen om anslagen får dock inte innebära att basfinansieringen skärs ner.
Utvecklingen på inkomstsidan återges någorlunda knappt i ramarna och mest i allmänna ordalag. Fokus sätts på effekterna av redan fattade beslut, vars verkningar vi ser den fulla vidden av nästa år. Någon egentlig tidtabell för eventuella skattesänkningar eller andra skattepolitiska åtgärder anges inte heller i rambeslutet. Svenska riksdagsgruppen hoppas att regeringen under höstens budgetförhandling kan fatta beslut om med vilken tidtabell de utlovade inkomstskattesänkningarna kan genomföras. Hösten kan vara rätt tid att fatta beslut som stärker den inhemska köpkraften utan att riskera eller förstärka en överhettning. Regeringen bör så snabbt som möjligt genomföra de reformer, även de skattemässiga, som stöder rederinäringen och sjöfarten - det har regeringen förbundit sig till i regeringsprogrammet. Regeringen bör alltså använda skattepolitiken som ett instrument, en morot, för att öka sysselsättningen.
En av de kommande årens absolut viktigaste är frågor är utan tvivel energi- och klimatpolitiken - en utmaning som alla samhällssektorer i Finland måste ta på allvar; boendet, byggandet, trafiken, lantbruket och industrin - och inte minst: den enskilda människan, alla måste bidra. Att det kommer att kosta står klart - trots att vi ännu inte vet exakt hur stora summor det handlar om. Den så kallade Stern-rapporten talar sitt tydliga språk: aktivitet idag kostar, men passivitet kostar på sikt ännu mera! Regeringen säger att man har en beredskap att återkomma också till detta under höstens egentliga budgetförhandlingar. Svenska riksdagsgruppen upprepar sitt understöd till kommissionens krävande förslag och hoppas samtidigt att diskussionen om ett nytt globalt avtal får ett positivt slut.
Svenska riksdagsgruppen välkomnar satsningen på oljebekämpningsberedskapen. Stödet till oljebekämpningen är en nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på speciellt Finska viken ökar i omfattning. Finansutskottet sade i budgetbetänkandet för 2008 att miljöministeriet bör utreda hur bekämpningsberedskapen i vårt land kan förbättras. Miljöutskottet sade för sin del i sitt utlåtande att kostnaderna för anskaffande av nya fartyg och ny materiel kommer att kosta 100-150 miljoner euro fram till år 2015. Med det anslag som regeringen nu beslutat om har man beaktat de merkostnader som ett upprätthållande av bekämpningsberedskapen på Rederiverkets fartyg för med sig. Skillnaden mellan regeringens anslag i rambudgeten och de siffror miljöutskottet tagit fram skiljer sig i sämsta fall från varandra med över 100 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen anser att miljöministeriet snabbt bör göra upp en långsiktig investeringsplan för oljeskyddet i vårt land för att klarlägga vilken tilläggsfinansiering som behövs.
Ett av de bästa exemplen på lyckade naturvårdssatsningar i finländsk närhistoria får nu också en fortsättning när METSO-programmet utvidgas till att omfatta hela landet. Det är bra!. Tilläggsanslaget för METSO kanske är i knappaste laget, men signalvärdet är viktigt: våra skogar kan skyddas på frivillig bas i samarbetet mellan skogsägare och myndigheter. Svenska riksdagsgruppen hoppas att METSO-programmets popularitet håller i sig också i och med utvidgningen. Att skogen står i fokus även på andra sätt märker man genom att en summa på 225 miljoner euro avdelas för att främja virkestillgången.
Avslutningsvis några ord om vårt U-landsbistånd; det egentliga biståndet beräknas nästa år motsvara 0,44 % av BNP. Finland har förbundit sig till Europarådets beslut om en miniminivå om 0,51 % av BNP i bistånd senast år 2010 och 0,7 % 2015. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att hålla de löften som getts, och anser att det långsiktiga målet måste vara 0,7 % av BNP i bistånd - senast år 2015. Regeringen är nog tvungen att återkomma till denna fråga i höstens budgetförhandling. Regeringsprogrammet förpliktar. Vi är skyldiga att också i handling visa mera solidaritet med de fattiga länderna.
Det finns en osäkerhet inom världsekonomin just nu och det påverkar naturligtvis oss i Finland. Därför måste vi satsa på att förbättra sysselsättningen ytterligare, stärka den offentliga ekonomin. Och idka en ansvarsfull skatte- och utgiftspolitik. Finland behöver en stabil offentlig ekonomi. Alla vet vi att det finns många behov som anstränger utgiftsramarna. En ansvarsfull regering tar hänsyn till detta och idkar en balanserad budgetpolitik som ökar finländarnas välfärd.

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 25.3.2008.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30