Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

21.05.2008 kl. 16:15
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

Grunden för den universitetspolitik som regeringen nu genomför lades under den förra regeringen, när den politiska färgen på undervisningsministeriet var en helt annan. Grunden för innovationsuniversitetet lades också den under förra regeringen som granskade alternativa finansieringsmöjligheter för universitetsväsendet.

Regeringen har vidtagit flere åtgärder som stärker universitetens ekonomi. I rambeslutet för ett år sedan beslöts att anslaget för universitetens basfinansiering skulle höjas med 80 miljoner euro under denna valpeiod. I budgeten för detta år ökades finansieringen för universiteten med 83 miljoner euro. Denna vår beslöt regeringen dessutom öka anslaget med ytterligare 10 miljoner år 2010 och 30 miljoner 2011. Efter dessa beslut interpellerar sedan oppositionen med motiveringen att regeringen kör ned det heltäckande universitetsväsendet i vårt land och gör spillrorna beroende av utomstående finansiärer.

Svenska riksdagsgruppen anser att förslaget att universiteten kan ta skepnad av en offentligrättslig juridisk person eller en privaträttslig stiftelse är bra. Gruppen anser oppositionens oro för  universitetens autonomi vara obefogad. Genomförd på det sätt regeringen nu föreslår finns det ingen risk för att utomstående krafter såsom näringslivet skulle ta över makten inom vårt universitetsväsende. En fungerande och tillräckligt stark autonomi för universiteten kan uppnås enbart om universiteten har förutsättningar att utvecklas och följa med sin tid. Målet med den reform regeringen planerar är att skapa de rätta förutsättningarna för detta och att samtidigt stärka universitetens ekonomiska handlingskraft.

Jag vill dessutom påminna om att vi nu inte diskuterar någon privatisering av universiteten och universitetsväsendet i vårt land. Trots att universiteten ges möjlighet att ta formen av en privaträttslig stiftelse kommer universiteten ändå att sköta offentliga uppgifter och staten har det absoluta och yttersta ansvaret för universitetens basfinansiering. Universiteten kan ju redan idag ta emot donationer – donationsprofessurer har varit det traditionella sättet att stöda universiteten. Svenska riksdagsgruppen anser det inte heller vara negativt att även andra plånböcker än den statliga är med och stärker universitetens verksamhet.

Genom att den statliga basfinansieringen på ett jämlikt sätt utgör grunden för ekonomin i alla universitet står universiteten också i framtiden på samma startlinje oberoende av vilken upprätthållarmodell de väljer att gå in för.  Staten måste även i framtiden sörja för att universitetens basfinansiering står på en skälig nivå – oberoende av de förändringar som nu planeras. Om basfinansieringen riskeras finns också risken att oppositionen får rätt i sina farhågor. Oppositionen har rätt i påståendet att humaniora och samhällsvetenskaperna inte är lika lockande investeringsobjekt som exempelvis tekniska vetenskapsgrenar och naturvetenskaper. Därför är beslutet att alla universitet av staten kan betraktas som finansplaceringar positivt. I och med att inkomster i samband med avyttring av statlig egendom kan användas också för att stärka universiteten kan placeringarna vid behov satsas även på områden och ämnen som exempelvis humaniora och samhällsvetenskaper. Svenska riksdagsgruppen försvarar kraftigt bildningsuniversitetets existens.

Vad gäller påståendet om att den linje regeringen gått in för kommer att dela in universitetsväsendet i vårt land i två olika läger tror Svenska riksdagsgruppen att resultatet kommer att vara det motsatta. Det planerade systemet kommer att ytterligare förstärka möjligheterna för regionen kring ett universitet – såväl näringslivet som olika samhällskrafter – att stöda universitetet i dess verksamhet. Att det kanske där förekommer regionala skillnader är inte heller det någon nyhet; det gör det redan i dag. Svenska riksdagsgruppen förutsätter också att universitetsnätet i vårt land även i framtiden ska vara tillräckligt heltäckande för att kunna erbjuda hela befolkningen möjlighet till studier och regionerna möjlighet till livskraftiga universitet och högskolor som stöder den regionala utvecklingen. Detta innebär att de strukturella förändringar som nu börjar ta form bör fortsätta. Inom ramen för universitetens autonomi och på basen av förhandlingar med och resultatstyrning via undervisningsministeriet är det logiskt att universiteten ser över hur de ordnar sin forskning och undervisning. Också inom de svenskspråkiga universiteten och högskolorna kommer förändringar att behövas i framtiden, utöver de konsolideringar och samarbeten som redan beslutats om. De åtgärder som nu vidtas på alla håll och på alla nivåer strävar alla efter att hålla det finländska universitetsväsendet på en hög nivå också internationellt sätt.

Oppositionen oroar sig också över personalens och studenternas ställning i de nya styrelserna. Svenska riksdagsgruppen anser det vara nödvändigt att studeranden och personal även i framtiden har representation i styrelserna. Undervisningsministern har nyligen sagt att meningen med de styrelser som tillsätts i åtminstone de universitet som går in för stiftelsemodellen är att styrelsemedlemmarna skall representera den bästa sakkunskap inom vetenskap, forskning, näringsliv och samhälle som finns inom de sektorer inom vilka universitetet är verksamt. En stark vetenskaplig förankring är en grundförutsättning. De av staten utsedda medlemmarna kommer att vara i majoritet i styrelsen och att både studerande och personal kommer vardera att höras när staten utser medlemmar i styrelsen. Svenska riksdagsgruppen anser att systemet att staten utser representanter efter att ha hört studenterna och personalen är tillräckligt för att trygga deras representation i styrelsen – förutsatt att staten verkligen lyssnar på de förslag som ställs.

I regeringsprogrammet slogs fast att statens produktivitetsprogram inte får försämra universitetsutbildningens kvalitet eller vetenskapens eller forskningens effektivitet. För produktivitetsprogrammets del har även slagits fast att det inte gäller personal inom undervisning och forskning. I och med den förändring av universitetsväsendet som nu planeras är det klart att man inte längre kan mäta produktivitetsprogrammet i universiteten i form av personarbetsår eftersom arbetsgivaransvaret flyttas från staten till de enskilda universiteten. Oberoende om produktivitetsprogrammet får något slag av fortsättning ute i universiteten eller om programmet införs som en komponent i förhandlingar mellan staten och universiteten får inte heller dessa åtgärder försämra kvaliteten eller effektiviteten i universiteten.

Ett av de uttalade målen för regeringens universitets- och högskolepolitik är att öka den internationella spetskompetensen och att skapa starka högskolehelheter. Regeringens tanke om att universitetens ekonomiska autonomi ska stärkas genom att universiteten kan ha ställning som offentligrättslig juridisk person eller privaträttslig stiftelse är helt i linje med Svenska riksdagsgruppens politik. Därför kan Svenska riksdagsgruppen understöda en enkel övergång till dagordningen.


Mikaela Nylander höll gruppanförandet 21.5.2008.

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45