Svenska riksdagsgruppen anser att beskattningen i vårt land bör uppmuntra till arbete eftersom en hög sysselsättning som sagt är grunden för vår välfärd. Samtidigt behöver vi lösningar som stöder dem som har de minsta inkomsterna. På sitt sommarmöte efterlyste Svenska riksdagsgruppen skattesänkningar för alla, kombinerat med en ordentlig satsning på avdrag som uttryckligen gynnar låginkomsttagare - utan att sänkningarna ökar progressiviteten eller höjer marginalskatten. Tvärtom anser vi att regeringen under perioden - i den mån det ännu finns utrymme - borde sträva efter att sänka marginalskatten. Det måste löna sig att jobba mera. Varje löntagare borde få behålla minst hälften av sin sista införtjänade tia! Genom att kombinera en sänkning av marginalskatten - som gynnar personer med arbetsinkomster - med en höjning av grundavdraget i kommunalbeskattningen får vien skattereform som gynnar alla och dessutom har en social profil. Svenska riksdagsgruppen anser att det är rättvist att pensionärerna nu får en lindrad beskattning, så att pensionsinkomster inte beskattas hårdare än förvärvsinkomster av samma storlek.
Svenska riksdagsgruppen anser att vi kan vänta med att höja alkoholskatten, men vi är beredda att återkomma till frågan när vi har tillförlitlig statistik över alkoholkonsumtion och privat införsel för hela 2008. Alkoholskatten höjdes från början av detta år, vilket har ökat den privata importen. En ytterligare höjning ökar den privata importen ytterligare och ökar även risken för smuggling och svart handel.
Svenska riksdagsgruppen välkomnar en sänkning av matmomsen och utgår ifrån att den faktiskt kommer alla konsumenter till del, utan att handeln far iväg med mellanskillnaden. Det skulle vara positivt att handeln själv skulle gå ut med prisjämförelser när sänkningen av matmomsen genomförts och att både konsumentorganisationer och -myndigheter bevakar utvecklingen. Rätt genomförd och med ett utfall som gynnar konsumenterna är sänkningen av matmomsen en bra åtgärd.
En annan stor, positiv, förändring i nästa års budgetförslag är utvidgningen av hushållsavdraget. Vår riksdagsgrupp ville då kännbart höja stödet till hushåll som övergår till en förnyelsebar energiform som uppvärmningskälla. Förutom att ökningen av hushållsavdraget till 3000 euro per år är en synnerligen viktig klimatpolitisk åtgärd i och med att avdraget i framtiden även omfattar energisparande förbättringar i hemmen, har utökningen även en sysselsättande effekt i och med att man kan förutspå att avdraget i och med denna förändring blir ännu mer populärt. Avdraget för reparationsarbeten i hushållen tredubblas ju nästan. I och med det höjda maximibeloppet av hushållsavdraget förbättras ställningen förstås även för dem som anlitar omsorgstjänster.
Satsningar på att arbetsmarknadens behov och utbildningen av arbetskraft möts är utgångspunkten för tillväxt och välfärd; det här innebär en fortsatt satsning på både utbildning och fortbildning. För att råda bot på den hotande arbetskraftsbristen och för att komma åt matchningsproblemen behöver vi också arbetskraftsinvandring. Vi behöver bättre möjligheter för kommunerna att ta emot flyktingar. Svenska riksdagsgruppen stöder en höjning av det statliga flyktingmottagningsbidraget till kommunerna - det har inte stigit sedan 1993. Det är skandal att ett par hundra flyktingar idag väntar i flyktingcentralerna eftersom de inte fått en plats i någon kommun - av nyss nämnda anledning. Dessutom måste det bli lättare för de invandrare som redan bor i landet att komma med i arbetslivet. Det handlar bland annat om behovet av en attitydförändring, men också om en ökad kompletterande utbildning för att utbildad arbetskraft skall få kompetens att utföra sina yrken i Finland. Skräddarsydda kurser för invandrarkvinnor behövs i betydligt större utsträckning.
Det är bra att regeringen föreslår att studieplatserna inom den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt och förberedande utbildningen för invandrare ökas. Satsningarna på ett stärkt hemspråk är riktiga. En annan invandrarfråga är det pilotprogram för integrering av invandrare i invandrartäta områden som regeringsprogrammet utlovar. Om detta skall genomföras på ett lyckat sätt krävs det ekonomiska satsningar också av staten.
Nästa års budgetförslag innehåller många sociala förbättringsförslag som stärker bland annat familjernas situation. Moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenningarnas miniminivå höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet från och med den 1 januari. Detta innebär en höjning på ca 170 euro i månaden. Dessutom höjs vårdpenningen för hemvård av barn med 20 euro i månaden och stödet för privat vård av barn med 22,67 euro i månaden. Barnbidraget höjs med 10 euro i månaden från och med det tredje barnet. Att stipendietagarnas sociala trygghet också äntligen ordnas innebär att en stor lucka i vårt sociala system fylls. Detta är exempel på reformer som vi väntat länge på och som nu måste få en fortsättning. Det finns fortfarande grupper som förtjänar vår uppmärksamhet. Ensamförsörjarna är bara ett exempel, flera finns.
Nu slopas också behovsprövningen av makens inkomster i bostadstillägget till studiestödet för studerande. Det här underlättar situationen för studerande, bland annat dem som står i beråd att bilda familj. Samtidigt minskar byråkratin både för de studerande och för Folkpensionsanstalten. Det är en åtgärd som inte kostar staten mycket, men som har betydelse för de studerande.
Svenska riksdagsgruppen stöder ytterligare satsningar på barn och unga i nästa års budget. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjdes förra året, men kopplingen till utkomststödet finns ännu kvar. Svenska riksdagsgruppen har länge krävt att denna koppling skall slopas. Sedan år 2000 har det i budgeten också funnits ett särkilt anslag barn- och ungdomspsykiatri. Förra året fanns inte anslaget med under något eget moment, men riksdagen öronmärkte då 4 miljoner av knappa 25 miljoner euro för statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården för dessa tjänster. Svenska riksdagsgruppen anser att riksdagen igen bör göra en dylik öronmärkning. Vi tycker också att det är dags för regeringen att ta denna fråga på ett sådant allvar att riksdagen i fortsättningen inte skulle tvingas sköta denna självklara sak.
Svenska riksdagsgruppen har under många år - även i motvind - arbetat för att ett oljebekämpningscenter skall grundas. I budgetförslaget för nästa år får oljebekämpningscentret i Borgå ett första anslag. Ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet eftersom olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.
Eutrofieringen är ändå ännu Östersjöns största problem. Finland står för 10 % av totalbelastningen av Östersjön, men våra egna åtgärder har en avgörande inverkan på vattnen i våra insjöar och vid våra stränder. Också ur denna synvinkel är det viktigt att miljöorganisationernas anslag garanteras - för andra året i rad - jämfört med finansministeriets förslag. En av organisationerna som är beroende av dessa anslag är "Håll skärgården ren r.f." som nu förhoppningsvis kan fortsätta sitt arbete med att bygga ut sugtömningsnätverket för septiktankar i vår skärgård och vid våra insjöar. Det viktiga arbete som miljöorganisationerna utför kan inte skötas utan tillräckligt samhälleligt stöd. Därför är det bra att understödet igen är på sin rätta nivå. Svenska riksdagsgruppen vill också att anslagen för miljöarbeten höjs ytterligare och att höjningen uttryckligen används till avloppsvattenarbeten.
En stor reform, som Svenska riksdagsgruppen länge efterlyst, är det sjöfartspaket som avsevärt förbättrar sjöfartens konkurrenskraft. Över 80 % av transporterna i vår utrikeshandel går sjövägen. Stödet för bemanningskostnaderna utvidgas nu till att gälla också cabotagetrafik och ersättningar för sjömännens hemresor. Tonnageskattelagstiftningen skall uppmuntra till nya investeringar och till tillväxt. Vår utgår ifrån att lagstiftningen blir mera användbar så att den finländska flaggan är konkurrenskraftig inom sjöfarten och att sysselsättningen inom branschen tryggas.
Svenska riksdagsgruppen stöder givetvis förslaget om att ändra jordbrukens energiskatteklass och öka återbäringen av accisen på brännolja, eftersom lönsamheten i jordbruket sjunkit avsevärt under 2008. En annan synnerligen positiv sak är att det i nästa års budget finns anslag för egenföretagare att anställa sin första anställda och för att utöka systemet med ersättare för kvinnliga företagare. Att det finns en möjlighet att stöda företagande eller skapa förutsättningar för att utöka eller fortsätta med företagandet inom ett mindre företag stöder hela samhällsekonomin.
Svenska riksdagsgruppen stöder givetvis de beslut som tidigare fattats gällande kommunikationssatsningarna. Detta innebär att elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki nu kan starta, att arbetena med ringväg III kan sättas igång och att farleden till Jakobstad kan fördjupas. Att byggandet av Sköldviksvägen i Borgå nu också kan inledas som ett nytt projekt innebär att hela området också kan fortsätta att utvecklas.
Vi anser dock att de medel som riksdagen förra året anslog för underhåll av de bryggor som förbindelsetrafiken i skärgården använder måste kvarstå i budgeten och också att anslaget till förbindelsebåtstrafiken i sig måste granskas i ljuset av de höjda bränslepriserna. Vi kräver också att anslaget till underhåll av basvägnätet granskas till följd av den ökade kostnadsnivån och att stödet till kollektivtrafiken i städerna höjs ytterligare för att minska privatbilismen.
På kultur, idrotts- och ungdomssektorn kan vi se flera goda förbättringar. Kulturbudgeten ökar med 10 % och det betyder utökade möjligheter att stöda både etablerad och ny konstnärlig verksamhet. Dessutom kan man satsa på kulturexporten, som är en växande sektor. Ungdomsbudgeten ökar med 11 procent och idrottsbudgeten med 12 procent. På idrottssidan är det positivt att anslagen för bland annat föreningarna, barns- och ungas motion och idrottsplatsbyggen växer. Dessa anslag främjar välmåendet i hela vårt samhälle.
Nästa år kommer även den så kallade kultursedeln - också den har vi väntat på länge. Den slås den tidigare motionssedeln ihop med den nya kultursedeln och ger arbetsgivarna nya möjligheter att satsa på sina arbetstagares välmående. I och med att statsandelarna på kultursektorn även stiger torde det också finnas ett större utbud ute i våra städer och kommuner där man kan använda sina nya kultursedlar. Detta förutsätter förstås att kommunerna använder statsandelarna på det sätt som är tänkt.
Det är klart att de nedskärningsnyheter som skogsindustrin levererade förra veckan slår hårt mot de berörda orterna och regionerna. Det förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
I de fall när strukturomvandlingar slår mot våra regioner, kommuner och städer måste det offentliga vara berett att stöda och hjälpa - så även nu. Regeringen har tidigare bistått drabbade orter och gör så även nu. Det skall medges att det inte på kort tid är lätt att åstadkomma ersättande arbetsplatser. Strukturomvandlingar i alla former är svåra och kräver både tid och gott omdöme. Ersättande arbetsplatser måste givetvis vara av det slaget att de är bestående så att lokalbefolkningen har en stark tillit till det nya som händer. Det kräver statliga insatser, men det kräver i synnerhet initiativ och idéer i de regioner som drabbas. Och det kräver samarbete.
Svenska riksdagsgruppen anser att budgeten för år 2009 har många förbättringar för många grupper i vårt samhälle. Självklart blir vårt samhälle inte färdigt i och med denna budget. Därför fortsätter vi arbetet med att göra ett bra land ännu bättre.
Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 16.9.2008.
