Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

12.11.2008 kl. 16:15
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
Inom den sektor som är utanför utsläppshandeln har Finland förbundit sig att minska på växthusutsläppen med 16 %. Det betyder att åtgärder måste vidtas inom bl.a. trafiken, avfallshanteringen, byggande och jordbruket som till skillnad från industrin och energiproduktionen är utanför utsläppshandeln.

När man till det här ännu tillägger att den globala målsättningen är att temperaturökningen skall begränsas till två grader celsius jämfört med den förindustriella tiden, vilket förutsätter att utsläppen av växthusgaser minskar med 50% till år 2050 jämfört med nivån år 1990, inser alla att stora förändringar inom de närmaste åren måste ske i vårt samhälle och hela världen. Industriländernas andel av utsläppsminskningen beräknas vara mellan 60-80%.

Klimatförändringen uppfattas som ett av de största hoten för mänskligheten och jordklotets miljö i framtiden. Redan nu upplever folk som lever i arktis miljöförändringar pga den globala uppvärmningen. Förändringarna märks först närmast polerna. Permafrosten smälter, jakt- och fiskerutter blir otrygga, byar måste evakueras och osäkerhetskänslan sprider sig .

Finland är ett förhållandevist litet land men då det gäller förbrukningen av energi per capita hör vi till storkonsumenterna i världen. Det kan delvis förklaras med strukturen på vår industri, vårt geografiska läge och de långa avstånden. Men utöver det kommer en hög konsumtion av energi i hushållen och i de övriga samhället. Hittills har kraven att spara, effektivera och att styra konsumtionen till mindre miljöbelastning och större energisparsamhet varit blygsamma. Ärligt sagt, en märkbar förändring till en miljövänligare livsstil har inte ännu skett i Finland. Vi ligger efter i ibruktagningen av ny, förnybar energi och energisnål teknologi jämfört med många andra länder i västvärlden.

Energi- och klimatredogörelsen utlovar strängare byggnadsnormer och ökad satsning på bl.a. upplysning och information. Det behövs både piska och morot för att få en verklig förändring till stånd, en övergång till ett energisnålt och energieffektivt samhälle. Alternativet att fortsätta som förr är helt otänkbar. Finland bör höra till pådrivarna i Europa då det gäller att ta ansvar för framtidens miljö.

Vad kan Finlands bidrag globalt vara för att motverka växthuseffekten? Finland har ett namn om sig att vara en föregångare i miljöfrågor och i utvecklandet av ny teknik. Det här varumärket borde vi utnyttja och fylla med mera innehåll. Faktum är att Finland under de senaste åren blivit efter i den globala utvecklingen av den här sektorn. Därför är det viktigt att regeringen satsar på skapande av miljökluster och stöder projekt som Cleantech Finland. Genom ett ökat samarbete inom den här sektorn i Norden skulle de nordliga länderna tillsammans kunna bli en stark aktör då det gäller både forskning, utveckling och spridning av miljöteknologi över världen.

I Finland bör vi se över kriterierna för den offentliga upphandlingen så att strängare miljökriterier ställs som krav för upphandlingen av produkter och tjänster. Det påskyndar en övergång till ett miljövänligare samhälle och skapar en hemmamarknad och grogrund för miljöteknologi.

I regeringens energi-och klimatstrategi konstateras att självförsörjningen av energi skall öka. Det här sker bäst genom att starkt öka användningen av förnybar energi samtidigt som man med stor kraft går in för att öka effektiviteten så att energiförbrukningen kan minskas. Vi måste få ut mera effektivitet med en mindre insats energi. Svenska riksdagsgruppen har länge stött en ökad användning av vindkraft. Vi har för länge sedan påtalat behovet av att ta ibruk ekonomiska styrmekanismer; inmatningstariffer, klimatcent eller gröna certifikat. Vi är glada över att regeringen nu går in för inmatningstariffer för både biogas och vindkraft. Med tanke på att Finland är en del av den nordiska elmarknaden borde de nordiska länderna sträva efter att förenhetliga styrmekanisemerna, vilket man dess värre inte heller nu gör. I Finland har vi fortfarande stora möjligheter att öka användningen av biomassa i energiförsörjningen. Finland har en stor landsbygd, skogar och åkermark. Enligt en utredning som gjordes för några år sedan kan en halv miljon ha åkermark användas för produktion av bioenergi utan att livsmedelsförsörjningen skulle hotas. Nu bör möjligheterna utnyttjas på bästa sätt. Vid stora husdjursgårdar bör biogasanläggningar tas i bruk. Vallproduktion kan också uttnyttjas för biogasframställning. Solenergi, solfångare, vattenkraft, värmepumpar med mera kommer alla att behövas för att öka självförsörjningen i energiproduktionen. Bioenergin är redan idag en betydande energikälla och skogsindustrin räknar med att en tredjedel av ökningen av förnybar energi skall ske med bioenergi. Med tanke på det är det oroväckande att över 60% av all pellet som produceras i Finland exporteras, främst till Sverige. Med tanke på att regeringen stöder bioenergiproduktionen med ca 10 miljoner euro per år och med beaktande av att Finland bör öka användningen av förnybar energi är det i vårt intresse att den inhemska pelletkonsumtionen ökar. Om den förnybara energi som produceras i Finland säljs till andra länder, så kommer vi inte att klara av att uppfylla EU:s klimatmål. Det måste finnas en beredskap att svara på en allt mer miljömedveten marknad och ett tillräckligt utbud av grön el och bioenergi. Om konsumenterna inte hittar de klimatvänligare produkterna finns det en risk att man tar kål på goda föresatser och beteendemodeller.

Svenska riksdagsgruppen vill varken bygga ut Vuotos eller Kollaja, och vill inte heller öppna vattenlagen eller forsskyddslagen till denna del. Beträffande kärnkraft finns det i vår grupp både de som är emot och de som stöder en utbyggnad. Ett faktum är att det pågående kärnkraftsbygget än en gång har visat hur oerhört svårt det är att hantera kärnkraft. Tidtabellen är försenad med flera år och kostnaderna har stigit mycket jämfört med de ursprungliga planerna. Vi vill inte att Finland skall bli ett land som exporterar atomenergi till andra länder.

Torven är en inhemsk energikälla som regionalt har stor betydelse. För att utsläppen av växthusgaser skall vara möjligast små bör uttaget av torv för energiproduktion ske från torvmarker som redan varit i användning, så som skogsdikade områden, uppodlade kärr och torvmarker som varit i jordbruksanvändning. Viktigt är också att torvtäkterna efter uttaget beskogas eller utnyttjas för tex rörflensodling.

Målet att minska användningen av kol och olja är nödvändigt. Naturgasen är ett bättre alternativ än kol och kommer sannolikt att ha en viktig roll i energiförsörjningen också i framtiden. Inom EU utarbetas som bäst kriterier för biobränsle, vilket behövs för att garnatera att biobränsle för trafiken producerats på ett hållbart sätt, utan inblandning av tex palmolja. Regeringen bör gå vidare med bilbeskattningen så att tex hybridbilar beskattas lindrigare än andra bilar. En teknologi som nu väcker stort intresse och förhoppningar är lagringen av koldioxid. Svenska riksdagsgruppen varnar för en utveckling där en för stor tilltro sätts till denna komplicerade och osäkra teknologi som fortfarande är inne i ett försöksstadium.

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en grundlig behandling av redogörelsen i riksdagen. Det är viktigt att vi går från ord till handling i klimatpolitiken. Redogörelsen är en bra utgångspunkt för en fortsatt aktiv energi- och klimatpolitik. Frågeställningarna är många och avvägningarna kan vara svåra. Vår roll är att se till att energiförsörjningen sköts på ett hållbart sätt och att Finland tar sitt globala ansvar i klimatpolitiken.
 

Christina Gestrin höll gruppanförandet 12.11.2008.

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00