Värderade talman,
Den plan som vi i dag debatterar utgör stommen för Finlands stabiliseringsprogram.
Det är exporten som ska lyfta Finlands ekonomi – det tror jag att vi alla här i salen kan vara överens om.
När den här planen har gjorts upp har det ekonomiska läget varit ytterst känsligt. Utskottet konstatera i sitt betänkande att även rätt små förändringar kan vända en förväntad tillväxt till att bli negativ.
Dessvärre kan vi inte vara övertygade om att det nu kommer en period av stabil tillväxt. I denna fyraårsplan är siffrorna svaga – plus 0,5 procent år 2014 och 1,5 procent år 2015. Finlands Banks färska prognos är ännu svagare. Dessutom finns flera osäkerhetsfaktorer.
Därför är det ännu mer viktigt att vår linje är klar. Vi ska satsa på en exportfrämjande politik. Vi ska hålla fast – och alltså inte luckra upp – de mål som spikats i denna plan för att balansera ekonomin. Svenska riksdagsgruppen har under hela valperioden betonat att den offentliga ekonomin inte kan bygga på ständigt ökad skuldsättning.
Värderade talman,
I motsats till vad många verkar tro hör Finlands totalskattegrad – som i år är 45,7 procent – till de absolut högsta bland EU-länderna och den stiger de närmaste åren till över 46 procent. Den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten är även den i Europas absoluta toppskikt. Det påverkar vår konkurrenskraft. Vi kan inte längre balansera ekonomin genom att höja totalskattegraden.
För att stärka den offentliga ekonomin krävs konkurrensfrämjande åtgärder. Rätt prioriteringar är kunskaps- och innovationssatsningar, samt nödvändiga satsningar i trafik- och byggnadsprojekt som ger snabba arbetsplatser och stärker konkurrenskraften.
Här kan nämnas det lyft som det lägre allmänna vägnätet behöver. Vi kan även nämna skogsindustrins investeringar och virkesförsörjning, småskalig energi och så vidare.
När det gäller vägnätet så borde det finnas rum för en omprioriteringsdiskussion.
Utskottet uttrycker stor oro för att basvägnätets skick försämras. Läget är allvarligt för nivån på vägnätet har även stor betydelse för Finlands logistiska konkurrenskraft. Vem vill investera här om inte vägarna är i skick?
I dagens kärva ekonomiska läge kan vi inte diskutera i termer av både och, utan vi måste kunna prioritera antingen eller. Vi bör ärligt kunna fråga oss om det är klokare att skjuta fram vissa större infraprojekt, för att i stället investera i den basinfra som är så viktig för exportindustrin.
Värderade talman,
När vi betraktar ekonomin över en fyraårsperiod är det klokt att även börja se på reformer i skattesystemet. Svenska riksdagsgruppen uppmanar regeringen att starta arbetet med att slopa arvsskatten och ersätta den med ett system som stöder generationsväxlingar och som tillämpas i Sverige och Norge.
Den största förloraren med dagens arvsskatt är företag som genomför generationsväxlingar, men skatten slår ofta hårt mot helt vanliga medborgare som har svårt att betala skatt på det som de ärver av sina föräldrar.
Att övergå till ett system med skatt på överlåtelsevinst enligt svensk modell är på sikt kostnadsneutralt, samtidigt skulle slopandet av arvsskatten enligt Pellervos forskningscentrals färska utredning skapa omkring 4800 nya jobb.
Det lönar sig att fördomslöst titta på denna sak nu.
Svenska riksdagsgruppen vill också att man överväger att begränsa tiden för att upprätthålla dödsbon. En växande andel av våra skogsbruk är dödsbon. Att som nu tillåta att man upprätthåller dödsbon obegränsat lång tid tenderar att skapa passiva skogsägare. Att begränsa tiden skulle stimulera tillgången på virke för industrin.
Den inhemska livsmedelsindustrin är en sektor som inte får negligeras i planen att arbeta upp den finländska ekonomin. Till bruttovärdet är den landets femte största industrigren. För att sektorn ska behålla sin konkurrenskraft måste vi se till att varken ökad byråkrati eller stränga bestämmelser försvårar den inhemska primärproduktionen.
Värderade talman,
För att vi ska lyckas i vårt mål att balansera statsfinanserna och förbättra vårt konkurrensläge på exportmarknaden är Finland beroende av en hög bildning, stort kunnande och god yrkeskompetens. Finansutskottet känner med rätta oro för att bildningsresurserna blir föremål för alltför kraftiga nedskärningar.
Det är därför av särskild vikt att de lösningar som skolorna nu står inför är sunda och genomtänkta. Ett framgångsrikt Finland ska också i framtiden vara känt för sin kvalitativa utbildning.
