Över 1000 dagar av omänskligt lidande

24.11.2024 kl. 06:00
Vi kommer alla att minnas den 24.2.2022. Det var dagen då Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig mot Ukraina.

I tisdags hade det gått tusen dagar sedan kriget började. I riksdagen hedrades offren med tyst minut i plenum. I en påföljande debatt belystes situationen brett, effekterna syns såväl globalt som lokalt i våra byar.

1000 dagar. Det är nästan tiofaldigt det finska vinterkriget som varade i 105 dagar. Vi vet vilka spår vinterkriget satt hos oss - i årtionden – ännu idag. Vi kan bara föreställa oss hurudana spår det pågående kriget kommer att ha för Ukraina och dess folk den dagen då kriget tar slut.

I över 1000 dagar har omänskligt lidande och förstörelse varit vardag för Ukraina och Ukrainas folk. Det har med all tydlighet blivit klart att Ryssland inte skyr några som helst medel. Folkrätten och den humanitära rätten har för länge sedan fått ge vika för sexuellt våld, brutalitet mot civila och andra hänsynslösa krigsbrott, vilket vi kunnat läsa i FN:s rapporter.

Samtidigt har Ukraina och Ukrainas folk oerhört tappert kämpat för sin frihet mot en brutal fiende. Det är viktigt att minnas att Ukrainas kamp för frihet handlar om förutom landets egen självständighet, också om hela Europas säkerhet, om mänskliga rättigheter och om demokrati.

Finland har hittills levererat 24 försvarsmaterialpaket till Ukraina. Det finns inga begränsningar gällande användningen av de vapen som Finland donerar till Ukraina, så länge de används till självförsvar och i enlighet med internationell rätt. Detta borde vara fallet också gällande material som ges från övriga västländer. Därför är beskedet tidigare i veckan om att USA upphäver sina tidigare restriktioner välkommet.

Finland har haft ett aktivt samarbete med Ukraina för att främja utbildning, rättsstatens utveckling, samt stärkandet av energi- och miljösäkerheten. Förutom det har många finländare gjort betydande frivilliga insatser för Ukraina och det ukrainska folket. Dessa insatser, som även många österbottningar gjort och gör, är ovärderliga och något som historien kommer att minnas.

Utöver vårt materiella stöd till Ukraina spelar också vårt politiska stöd en viktig roll. Vi stöder det ukrainska fredsinitiativet, som är det hittills enda fredsinitiativet inom ramen för FN-stadgan. Vi kommer att hålla Ukraina i förgrunden för alla våra aktiviteter i Europa och på den internationella scenen. I alla internationella sammanhang där finländska ministrar och riksdagsledamöter rör sig är vi inte enbart förespråkare för Finland, utan också för demokrati och folkets egen beslutanderätt. Därmed även för Ukraina.

Europa måste ta ett större ansvar i att stödja Ukraina. Detta måste i allt högre grad innebära också konkreta handlingar och inte enbart fina ord i tal.

Det är viktigt att förhandlingar om Ukraina inte äger rum utan att Ukraina är med. Ukraina förtjänar en rättvis och varaktig fred. Finland kommer alltid att stå på det ukrainska folkets sida mot förtryck. Det ukrainska folket förtjänar frihet, och tillsammans har vi ett ansvar att kunna skapa fred i Ukraina oavsett om det varar i 1000 dagar till. Finland och Finlands folk står vid Ukrainas sida oavsett vad framtiden för med sig.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00