Interpellation om att rädda social- och hälsovårdstjänsterna

20.11.2024 kl. 15:00
Gruppanförande 20.11.2024, Henrik Wickström, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Vården är absolut en av de viktigaste frågorna för våra invånare. Som politiker vill vi i SFP komma med lösningar i stället för att blicka bakåt och klaga på varandra. För det hjälper ingen. Allra minst den enskilda finländaren som ser på sändningen och undrar, får jag hjälp då jag behöver det.

 

Ärade talman,
Ungefär en tredjedel av hela Finlands budget går till social- och hälsovården och finansieringen för vården ökar i nästa år med 2,2 miljarder euro. Kostnaden för ordnandet av vår social- och hälsovård ökar drastiskt varje år. Också behovet för service ökar varje år eftersom vår befolkning åldras. Vi kan inte fortsätta så som vi har gjort. Därför är det nödvändigt att vi ändrar på trenden och arbetar med lagstiftning och i välfärdsområdena för att trygga välfärden även i framtiden.

Vården behöver framtidstro. År 2021 låg finländarnas förtroende till offentliga vården på över 90 procent enligt den nationella Medborgarpulsen. Samma siffra var nu i höst 58 procent. Vårdreformen i sig själv löste inte vårdens problem.

Regeringen arbetar för tillfället med att uppdatera villkoren för hur välfärdsområdena får finansiering. Det är nödvändigt att vi skapar incentiv för att allt mera stärka den förebyggande servicen och bashälsovården. Det måste vara lockande för välfärdsområdena att invånarna mår bra. Vi måste också se till att finansieringen och kraven på välfärdsområdena serviceproduktion är i balans. Också strukturen måste utvecklas och i enlighet med regeringsprogrammet ska regeringen fästa speciell hänsyn vid den nyländska särlösningen.
 

Ärade talman,
Det viktigaste för SFP är att du får rätt vård i rätt tid. Därför välkomnar vi med glädje regeringens plan på att etablera husläkarmodellen i Finland som vi i SFP har talat för redan länge. Kontinuiteten inom vården är A och O. Du ska inte behöva om och om berätta samma historier när läkarna byts. Genom kontinuitet kan vi skapa effektivare och bättre vård. Vi hoppas att den här husläkarmodellen också ska vara en lösning till utmaningarna med att få läkare till landsbygden. Att etablera husläkarmodellen kräver resurser, personal och bra samarbete mellan offentliga och privata sektorn. Det kan vara bra att utvärdera husläkarmodellen genom vårdteam så att personalen räcker till. Genom modellen kan vi också förbättra det att man får service på sitt modersmål.

Det finns många fina exempel på utveckling och innovationer i områdena som sällan når rubrikerna. Att ta nytta av teknologi och digitala lösningar är också ett måste, samtidigt som vi måste värna om tillgången till service för de äldre och lågtröskelservice. Experter säger att i dagens läge går cirka tjugo till fyrtio procent av arbetstiden till skriftliga uppgifter vilket inte är hållbart. Teknologin och speciellt artificiella intelligensen kan och ska användas som ett arbetsredskap för att underlätta personalens arbetsbörda.

 

Ärade talman,

Utan välmående personal har vi ingen vård. Utmaningarna med att rekrytera personal och de höga kostnaderna till följd av hyresläkare är stora i dagens social- och hälsovård. Regeringen fortsätter arbetet med att göra vardagen i arbetet mera smidig genom att se över arbetsfördelningen och ytterligare minska på byråkratin. Under minister Juusos ledning utarbetas det samtidigt fram en modell för att begränsa kostnaderna för hyresläkare. Dessutom ökar regeringen markant utbildningsplatser så att vi i framtiden har bättre tillgång till personal.

Välmåendet i arbetet handlar inte alla gånger om stora reformer utan det att man får vardagen att rulla smidigt. Därför kan enkla saker som genomtänkt intern kommunikation och nya modeller för planeringen av jourlistor göra en stor skillnad. Toppstyrning ska bort från vården. De senaste veckornas nyheter kring hur HUS har varit tråkiga exempel på hur personalen i vissa fall behandlas. Vi ska visa att vi kan bättre. I januari startar utvecklingsarbetet mellan ministeriet och de enskilda välfärdsområdena där gott ledarskap är ett fokusområde. Vi måste ta på allvar personalens välmående. För utan personal, har vi ingen vård.
 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00