Adlercreutz på Nordiska rådets session i Reykjavik: Norden visar väg i en utmanande tid

31.10.2024 kl. 19:11

Nordiska rådet samlades till sin årliga session 28-31.10 2024 i Reykjavik på Island. I sessionen deltog 87 parlamentariker från hela Norden, och ministrar från de nordiska ländernas regeringar. Under 2024 fungerar Sverige som ordförandeland för Nordiska ministerrådet, Finland och Åland tar över ordförandeskapet vid årsskiftet. Mötet besöktes i år av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och den belarusiska ledaren i exil, Svjatlana Tsichanouskaja.

– Nu är alla nordiska länder medlemmar i NATO, vilket gör att vi kan diskutera tydligare om utrikes- och säkerhetspolitik. Även om beslut som berör det fattas i andra organ så erbjuder Nordiska rådet en bra plattform för att utbyta tankar om hur vi i Norden uppfattar omvärlden, säger Svenska folkpartiets ordförande Anders Adlercreutz, som under mötet deltog både som nordisk samarbetsminister samt vikarierade utrikesminister Valtonen, som befinner sig på statsbesök i Kina.

– I en värld som präglas av desinformation och hybridpåverkan är den nordiska modellen ett starkt exempel på hur samhällen kan stå emot yttre påverkan, säger Adlercreutz. Norden präglas av förtroende, jämställdhet, starka institutioner och en stark beredskap, som har sin grund i en god utbildning.

– Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Vi har möjlighet att förbättra vårt interna samarbete och dessutom visa på hur demokratiska länder kan komma närmare varandra, säger Adlercreutz.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett uppskattat anförande under mötet.

– President Zelenskyj tackade för det starka stöd Norden har gett Ukraina, men vädjade om fortsatt hjälp. Ukraina ska givetvis kunna använda de vapen och det materiel vi gett dem utan begränsningar – det var mitt klara budskap, säger Adlercreutz. Arbetet med att få resten av Europa att hjälpa på samma nivå vi gjort i Norden och Baltikum måste fortsätta. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15