Intensifierat kunskapsutbyte gynnar båda länderna

17.09.2024 kl. 11:32
Finlands och Sveriges regeringar samlades till ett gemensamt möte i Stockholm måndag 16 september. Ländernas regeringar möttes senast år 2009. Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist hoppas att det inte blir lika lång paus till nästa gemensamma regeringsmöte.

– Sverige är Finlands närmaste samarbetspartner och vi har mycket att vinna på ett intensifierat kunskapsutbyte. Samarbetet mellan länderna har historiskt sett varit starkt och det här behöver vi värna om även framöver, säger Bergqvist. 


Ett tema som diskuterades under regeringsmötet var barn och ungas välmående. I Sverige har man fäst mycket uppmärksamhet vid ungas skärmtid och vilka konsekvenser den ökade skärmtiden har på barn och ungas hälsa.
 
– Den ökade användningen av digitala apparater har medfört utmaningar för såväl koncentrationsförmågan, språkutvecklingen som den fysiska aktiviteten bland barn och unga. Det här är en diskussion vi behöver fästa ännu mera uppmärksamhet vid och kan dra nytta av det kunskapsmaterial man nu arbetar med i Sverige, säger Bergqvist.

Till programmet hörde även bilaterala verksamhetsbesök. Minister Bergqvist besökte tillsammans med minister Juuso och de svenska kollegerna minister Forssmed och minister Ankarberg Johansson en familjecentral i Rinkeby. Vid familjecentralen samlas många olika aktörer och fokus ligger på förebyggande insatser som involverar hela familjen.
 
– Vi har likande utmaningar i båda länderna där t.ex. redan aktiva unga söker till sig ännu fler aktiviteter och familjer som redan mår bra, vet även varifrån de vid behov kan få ytterligare hjälp. För att nå ut till de mest utsatta behövs ytterligare satsningar på lågtröskelverksamhet. Vi fick höra om exempel på öppna grupper inom småbarnspedagogiken och spontanfotboll för unga på veckoslut. Meningsfulla fritidsverksamheter förebygger marginalisering i ett senare skede av den ungas liv, avslutar Bergqvist. 

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15