Finland och Sveriges regeringar borde ha som mål att träffas varje år

idag kl. 11:22
I måndags höll Finlands och Sveriges regeringar ett gemensamt och historiskt möte i Stockholm.

Regeringarna träffades för första gången för 15 år sedan i Tavastehus. Den gången var det frågan om ett jubileumsår, den här gången träffades man enbart för att fördjupa samarbetet ytterligare på ett konkret sätt då regeringsprogrammet också konstaterar att Sverige är Finlands närmaste samarbetspartner.


– Mötet har varit en succé och överträffade högt uppställda förväntningar vilket understryks i samtal med ministrar samt den kommuniké som gjordes från mötet. Det är otroligt fint att regeringen nu fått igång något som ska bli en tradition. Min förhoppning är att Finlands och Sveriges regeringar skulle ha ett ytterligare gemensamt möte denna mandatperiod och på sikt göra det till ett årligt möte på samma sätt som den tyska och franska regeringens möten. De träffar varandra två gånger per år, säger riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström.

Tysklands och Frankrikes regelbundna regeringsmöten är en del av det så kallade Elyseavtalet mellan länderna. Statsminister Petteri Orpo svarade på en fråga av Löfström under gårdagens frågetimme angående om ett svarsbesök till Finland kan ordnas under denna regeringsperiod att man bestämt att liknande möten ska hållas minst en gång per mandatperiod, vilket inte utesluter fler möten denna period.

– Anledningen till varför den här typens möten är viktiga är inte bara för symbolikens skull utan för att dynamiken i samtalen och umgänget blir annorlunda då man träffas som kollektiv än enbart bilateralt med sin egen ministerkollega mellan länderna, vilket ju sker mycket regelbundet och som så klart också är viktigt, säger Löfström.

– Dessutom ger den här typens högnivåmöten alltid en konkret deadline att jobba emot för att få konkreta samarbetsprojekt framåt eftersom man alltid vill ha något konkret att kommunicera ut från mötena som föregåtts av flera månaders planering på tjänstemannanivå. Därför är den här typens möten viktigare än bara ett möte då det också är en process, säger Löfström.

I en globaliserad värld där de politiska kontinentalplattorna skakar, vi har krig i vårt närområde och EU står inför stora beslut gör koordineringen med det land vi är närmast att vi båda två får en större röst. Därför är samarbetet på alla nivåer viktigt, också riksdagens.

– Riksdagens samarbete med Sverige är också djupare än någonsin tidigare. Den här veckan träffades också Finlands och Sveriges EU-utskott för ett första gemensamt möte i Helsingfors, något som är tänkt att ska bli en årlig tradition på samma sätt som utrikesutskottens årliga möten, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00