Svenska verksamheten i YLE central för vår levande tvåspråkighet

15.09.2024 kl. 06:10
Under 33 möten har den parlamentariska Yle-arbetsgruppen utvärderat Yles uppgifter och finansiering.

I gruppen, vars förehavanden haft ett stort nationellt intresse, har jag varit vice ordförande. I torsdags nådde vi äntligen en parlamentarisk överenskommelse, som resulterade i att alla partier utom enledamotspartiet Rörelse Nu, bundit sig till. Det var otroligt viktigt att vi nådde en parlamentarisk överenskommelse kring Yle. Det är en tradition för att värna om public service samtidigt som det skapar långsiktighet i verksamheten.

Men precis som antalet möten bevittnar har arbetet inte varit lätt. Redan innan arbetet inleddes visste vi att synerna mellan partierna varierar.

Yle har en mycket bred och viktig roll på flera olika plan i vårt samhälle. Dess roll sträcker sig långt bortom nyhetsrapportering och underhållning – det handlar om att upprätthålla demokratin, säkerställa oberoende information och stärka den kulturella och språkliga identiteten, samhörigheten och vara en viktig part gällande självförsörjning och totalförsvar. Betänkandet är med andra ord ett viktigt redskap, speciellt i ett medielandskap som förändras i en allt snabbare takt.

I dessa tider finns ett stort tryck på att även Yle behöver vara med och balansera ekonomin i vårt land. Tanken är att byråkratin minskas och att beslutsfattandet och Yles finansiering blir mer genomskinlig för att öka transparensen. Det här innebär också att Yles förvaltningsråd får en större roll i att övervaka hur resurserna används.

För mig, och det parti jag företräder, är till exempel Svenska Yles verksamhet viktig. Att vi har fungerande svenskspråkig media i vårt land är en av grundbultarna för vår levande tvåspråkighet. Medierna har en central roll i att bevara och stärka det svenska språkets ställning i Finland.

För att medielandskapet ska vara levande krävs en mångfald av olika medier. I Svenskfinland är medieutbudet smalare än på finska – oftast enbart en tidning per region. Utan Svenska Yle i regionerna, skulle vi ha enbart ett medium. Att vi dessutom har en allt starkare koncentration av ägandet av dagstidningarna, på finlandssvensk håll i princip till en ägare, kan ha sina utmaningar på sikt.

Därför är jag väldigt glad över att arbetsgruppen har gjort en stark viljeyttring i betänkandet där produktion och distribution av innehåll på svenska och andra minoritetsspråk ska tryggas på nuvarande nivå. Det är ett tydligt budskap till den operativa ledningen som gör de konkreta besluten.

Skrivningen är också betydelsefull utifrån ett bredare perspektiv. Att Yle producerar oberoende trovärdig information på olika minoritetsspråk är viktigt med tanke på integration. I betänkandet framgår också att programutbytet mellan de nordiska länderna ska utvecklas. Detta är ännu ett argument för den svenskspråkiga verksamheten eftersom den stöder vikten och förståelsen för svenskan i vårt land.

Överlag har arbetet i arbetsgruppen krävt mycket men jag är otroligt glad över att vi äntligen kommit i mål. Också medielandskapet förändras ständigt och därför är det viktigt att med jämna mellanrum se över och utveckla också Yles service och finansiering.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00