Många åtgärder som stärker tillväxten

03.09.2024 kl. 20:52
Regeringens budgetria avslutades på tisdag kväll. Svenska folkpartiets partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med slutresultatet trots många svåra beslut.

- Nu verkställs de anpassningsåtgärder som regeringen kom överens om i vårens ramria. Trots att det ekonomiska läget är utmanande är jag nöjd över att vi kunnat undvika nya nedskärningar och också lyckats justera en del av anpassningarna i rätt riktning, säger Adlercreutz.

 
- Vi har fortfarande stora strukturella problem i statsekonomin och med ökande offentliga utgifter. Underskottet på 12,2 miljarder euro är enormt – men utan vårens beslut skulle det ha varit 4 miljarder större.
 
Budgetrians fokus låg på att ta fram tillväxtåtgärder.
 
- Nu tar regeringen sikte på att stärka förutsättningarna för den tillväxt vi behöver för att trygga vår välfärd. Till exempel de sysselsättningsåtgärder som regeringen gör beräknas på sikt skapa 80 000 arbetsplatser och stärka statsekonomin med 1,8 miljarder euro, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz lyfter också fram att skolan får kännbara tilläggssatsningar.
 
-Från och med nästa höst kommer vi att ha tre veckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik på lågstadiet. Vi reformerar stödet för lärandet i grundskolan och på andra stadiet. Det är en satsning på ungefär 100 miljoner, och som undervisningsminister gläder det här mig, säger Adlercreutz.
 
Regeringen har tidigare förbundit sig till att öka satsningarna på forskning och utveckling till 1,2 procent av BNP.
 
- Finansieringen för forsknings- och utvecklingsprojekt ökar nu med 280 miljoner euro till 2,9 miljarder euro år 2025 – det är en stor satsning och för oss mot vår målsättning. De skattelättnader som regeringen kommit överens om när det gäller investeringar i den gröna omställningen ska också träda i kraft inom kort, och dessutom försnabbar vi tillståndsprocesserna. På så sätt underlättar vi också företagens möjligheter att investera och växa, säger Adlercreutz.
 
Regeringens stärker förutsättningarna för tillväxt även genom betydande satsningar på infrastruktur. 484 miljoner euro sätts på nya väg- och bansträckor. En satsning på 50 miljoner euro görs på Kustbanan, liksom betydande satsningar på riksåttan och andra viktiga trafikleder.
 
Svenska folkpartiets avtryck i statsbudgeten syns också på flera andra sätt.
 
- Vi lyckades minimera de planerade nedskärningarna i statsunderstöden för flera civilsamhällesorganisationer. Organisationer inom tredje sektorn utgör en viktig del av medborgarsamhället och gör ett betydelsefullt arbete, säger Adlercreutz. 
 
- Jag är också glad över att vi kunde säkerställa finansieringen till organisationer som stöder export och internationalisering. Organisationerna har en betydande roll i arbetet att främja vår tillväxt och jag är glad över att finansieringen för Finsk- svenska handelskammaren och Viexpo nu kan stärkas, säger Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00