Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget

10.09.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet

Ärade talman,

Det inte är lätt att lyfta blicken från det oacceptabla krig Ryssland för i Ukraina. Vi måste fortsätta stöda Ukrainas frihetskamp allt vi förmår. Vi står eniga bakom ett ekonomiskt, militärt och politiskt stöd till Ukraina. Vi kan även globalt påminna om hur mycket som är på spel, att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter förs även här, i Europa. 

Kriget i Ukraina har haft djupgående effekt också på oss finländare. Vår kristålighet – vår resiliens – är en central del av vår styrka. Att stärka vår resiliens både i praktiken men också socialt och mentalt är bland de viktigaste som vi kan göra. Finland är en rättsstat och en demokrati och vår kristålighet ska innebära att vi värnar även om dessa.

Trots det är det ibland svårt att inte tappa hoppet inför den dystra och totalitära situation Putinregimen styrt det ryska folket in. Det behövs möten mellan människor - ansikte mot ansikte, såsom med människorätts- och demokratikämpar Vladimir Kara-Murza och Julija Navalnaja möte här i Finland - som påminner oss om att det även finns ett annat Ryssland.

Likaså påminner mina möten med kvinnor i Afghanistan, Israel och Palestina, som outtröttligt kämpar för att våldet äntligen måste ta slut – om att det måste finnas hopp. Den finländska utrikespolitikens uppgift måste därför vara att värna om de strukturer och processer som vi tillsammans globalt har skapat i FN och EU för mänskliga rättigheter, humanitär hjälp och biståndssamarbete. Vår kraft är att ge fart åt de strukturer som upprätthåller frihet och säkerhet och som ger hopp om en bättre utveckling.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen stöder en tvåstatsmodell i Mellanöstern, och välkomnar utrikesministerns och Republikens Presidents förespråkande av en sådan. Just nu behöver vi se ett eldupphör, omedelbar frigivning av alla i gisslan varefter förhandlingar behöver ske. Terrorism som politiskt verktyg behöver upphöra, liksom de olagliga bosättningarna. Finlands mål ska vara att erkänna Palestina när förutsättningarna uppfylls. Centralt är att båda parterna erkänner varandras rätt att existera. Vi behöver göra allt för att de politiska processerna ska få en större knuff än någonsin för att våldet skall ta slut och vägen till politiska fredsprocesser kan inledas.

 

Ärade talman,

I redogörelsen talas det om värdebaserad realism. För oss i Svenska riksdagsgruppen innebär värdebaserad realism att vi inte enbart måste erkänna brister i vår världsordning utan också aktivt försvara de mekanismer som upprätthåller fred och rättvisa. Värdebaserad realism innebär att vi inte kan vara åskådare när grundläggande rättigheter kränks. De internationella samarbetsorganisationerna, mänskliga rättigheter och det regelbaserade internationella systemet är sköra, och det är vårt ansvar att skydda och försvara dem. Finland ska fortsätta vara en stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt i en tid då dessa värderingar utmanas som aldrig förr.

Vi får inte glömma att säkerhet och stabilitet också bygger på solidaritet och stöd till de mest utsatta. Genom vårt bistånd hjälper vi inte bara Ukraina att återhämta sig från krigets förödelse, utan vi stärker även samhällen i utvecklingsländer. Klimatkrisen är ett bra exempel här då den förvärrar globala risker som migration, konflikter om naturresurser och hot mot biologisk mångfald. Dessa alla påverkar den internationella säkerheten där Finlands biståndsarbete haft en inverkan. Det är olyckligt att vårt bistånd inte når det internationellt överenskomna målet på 0,7 % av bruttonationalinkomsten. Freden kan inte upprätthållas med bara militär styrka; vi måste också investera i utbildning, jämställdhet och hållbar utveckling.

 

Ärade talman,

Finlands utrikespolitik baserar sig på brett samarbete med olika parter. Finland är en pålitlig och värdefull samarbetspartner i EU och i Norden – och nu också i Nato. Samarbetet med våra nordiska grannar är en hörnsten i Finlands säkerhetsstrategi.

Även Finlands engagemang i multilaterala forum har varit betydelsefullt – samtidigt som det utmanas av minskande medel. Vi kan fortfarande spela en viktig politisk roll. Det ska synas i vårt internationella engagemang bland annat inom FN och dess människorättsstrukturer.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00