Idag har regeringen gett förslag på ändringar i livsmedelsmarknadslagen till riksdagen. De centrala förändringarna är att stärka livsmedelsmarknadsombudsmannens ställning. Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.
Propositionen är i enlighet med regeringsprogrammets mål att utveckla primärproducentens ställning, och att balansen inom hela livsmedelskedjan styrs mot en rättvisare riktning på det sätt som beskrivs i slutrapporten från den parlamentariska gruppen för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter (MAKA).
– Jag är glad att de saker som jag har varit med att lyfta fram i den parlamentariska MAKA-gruppen samt också varit med och förhandla fram i regeringsförhandlingarna nu framskrider. Mycket arbete återstår ännu för att utveckla vårt inhemska jordbruk mot en rättvisare och lönsammare riktning, detta är dock en signal på att arbetet framskrider, säger Norrback.
Förslaget berör också §39 i konkurrenslagen där det föreslås att konkurrens- och konsumentverket på eget initiativ ska kunna ge livsmedelsmarknadsombudsmannen uppgifter som berör konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden. Ledamöterna Ingo och Norrback anser att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå med 1 + 3 personer idag är underresurserad och i framtiden behöver ökade resurser för att svara på lagändringen.
– Att ge livsmedelmarkandsombudsmannen ett förstärkt mandat och bättre möjligheter att följa upp prisbildningen på produkter i livsmedelskedjan är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. För att lagändringen ska ge önskad effekt, dvs stärka producenternas roll i livsmedelskedjan krävs utöver föreslagen lagändring tillräckliga resurser till livsmedeslmarknasombudmannen byrå så att övervakning, uppföljning och eventuella vitesbeslut blir verkställda efter verkligt behov. Detta har blivit extra viktigt nu då vi ser att s.k. Private label produkternas andel i butikshyllorna ökar, säger Ingo
Revideringen av livsmedelsmarknadslagen görs i två faser, där dom första förändringarna kommer att göras nu under hösten, med mål att stiga i kraft vid årsskiftet. Målet är att kunna följa med hur förändringarna påverkar balansen i livsmedelskedjan och sedan kunna göra eventuella justeringar ännu under år 2026.
