Ett steg mot balans i livsmedelskedjan

05.09.2024 kl. 15:34
Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.

Idag har regeringen gett förslag på ändringar i livsmedelsmarknadslagen till riksdagen. De centrala förändringarna är att stärka livsmedelsmarknadsombudsmannens ställning. Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.


Propositionen är i enlighet med regeringsprogrammets mål  att utveckla primärproducentens ställning, och att balansen inom hela livsmedelskedjan styrs mot en rättvisare riktning på det sätt som beskrivs i slutrapporten från den parlamentariska gruppen för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter (MAKA).

– Jag är glad att de saker som jag har varit med att lyfta fram i den parlamentariska MAKA-gruppen samt också varit med och förhandla fram i regeringsförhandlingarna nu framskrider. Mycket arbete återstår ännu för att utveckla vårt inhemska jordbruk mot en rättvisare och lönsammare riktning, detta är dock en signal på att arbetet framskrider, säger Norrback.  

Förslaget berör också §39 i konkurrenslagen där det föreslås att konkurrens- och konsumentverket på eget initiativ ska kunna ge livsmedelsmarknadsombudsmannen uppgifter som berör konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden. Ledamöterna Ingo och Norrback anser att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå med 1 + 3 personer idag är underresurserad och i framtiden behöver ökade resurser för att svara på lagändringen. 

– Att ge livsmedelmarkandsombudsmannen ett förstärkt mandat och bättre möjligheter att följa upp prisbildningen på produkter i livsmedelskedjan är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. För att lagändringen ska ge önskad effekt, dvs stärka producenternas roll i livsmedelskedjan krävs utöver föreslagen lagändring tillräckliga resurser till livsmedeslmarknasombudmannen byrå så att övervakning, uppföljning och eventuella vitesbeslut blir verkställda efter verkligt behov. Detta har blivit extra viktigt nu då vi ser att s.k. Private label produkternas andel i butikshyllorna ökar, säger Ingo 

Revideringen av livsmedelsmarknadslagen görs i två faser, där dom första förändringarna kommer att göras nu under hösten, med mål att stiga i kraft vid årsskiftet. Målet är att kunna följa med hur förändringarna påverkar balansen i livsmedelskedjan och sedan kunna göra eventuella justeringar ännu under år 2026.  
Christoffer Ingo och Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15