Ett steg mot balans i livsmedelskedjan

05.09.2024 kl. 15:34
Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.

Idag har regeringen gett förslag på ändringar i livsmedelsmarknadslagen till riksdagen. De centrala förändringarna är att stärka livsmedelsmarknadsombudsmannens ställning. Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.


Propositionen är i enlighet med regeringsprogrammets mål  att utveckla primärproducentens ställning, och att balansen inom hela livsmedelskedjan styrs mot en rättvisare riktning på det sätt som beskrivs i slutrapporten från den parlamentariska gruppen för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter (MAKA).

– Jag är glad att de saker som jag har varit med att lyfta fram i den parlamentariska MAKA-gruppen samt också varit med och förhandla fram i regeringsförhandlingarna nu framskrider. Mycket arbete återstår ännu för att utveckla vårt inhemska jordbruk mot en rättvisare och lönsammare riktning, detta är dock en signal på att arbetet framskrider, säger Norrback.  

Förslaget berör också §39 i konkurrenslagen där det föreslås att konkurrens- och konsumentverket på eget initiativ ska kunna ge livsmedelsmarknadsombudsmannen uppgifter som berör konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden. Ledamöterna Ingo och Norrback anser att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå med 1 + 3 personer idag är underresurserad och i framtiden behöver ökade resurser för att svara på lagändringen. 

– Att ge livsmedelmarkandsombudsmannen ett förstärkt mandat och bättre möjligheter att följa upp prisbildningen på produkter i livsmedelskedjan är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. För att lagändringen ska ge önskad effekt, dvs stärka producenternas roll i livsmedelskedjan krävs utöver föreslagen lagändring tillräckliga resurser till livsmedeslmarknasombudmannen byrå så att övervakning, uppföljning och eventuella vitesbeslut blir verkställda efter verkligt behov. Detta har blivit extra viktigt nu då vi ser att s.k. Private label produkternas andel i butikshyllorna ökar, säger Ingo 

Revideringen av livsmedelsmarknadslagen görs i två faser, där dom första förändringarna kommer att göras nu under hösten, med mål att stiga i kraft vid årsskiftet. Målet är att kunna följa med hur förändringarna påverkar balansen i livsmedelskedjan och sedan kunna göra eventuella justeringar ännu under år 2026.  
Christoffer Ingo och Anders Norrback

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00