Vi vuxna har ett ansvar över hur vi talar om framtiden! 

14.06.2024 kl. 09:51
Riksdagen förde på torsdag en aktualitetsdebatt om hur barn och unga mår.

 debatten behandlades teman som ungas mentala hälsa, orörligheten bland barn och unga och regeringens åtgärder för att främja ungas välmående. En röd tråd i debatten var behovet av att stärka ungas framtidstro.

Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist vill se vuxna ta ett större ansvar för de ungas välmående. 

– När vi talar om de ungas välbefinnande, framhävs ofta de ungas illamående i diskussionen. Debattklimatet i samhället har blivit väldigt tillspetsat och fokuserar på problem, ofta bidrar vi vuxna till att skapa en negativ kultur, särskilt i sociala medier. Vi vuxna har också ett ansvar över hur vi talar om framtiden, säger hon.

Minister Bergqvist betonar att det är viktigt att stödåtgärderna når de unga som är i störst behov av dem.

– De flesta unga mår bra. Det måste vi också komma ihåg att lyfta fram. Vi vet ändå att en del av våra ungdomar mår dåligt och att de ungas välbefinnande är polariserat - vi måste hitta sätt att stöda de unga som känner sig ensamma, lider av psykiska problem eller andra utmaningar i sitt liv, betonar hon.

Den fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar är en växande trend. Tillräcklig motion har en stor betydelse för välmåendet och de som tar till sig en fysiskt aktiv livsstil tidigt i livet håller den mera sannolikt uppe livet ut. Bland barn i förskoleålder rör till och med 76% på sig enligt rekommendationerna, men oroväckande är att mängden som rör sig tillräckligt minskar då man blir äldre. Av 15-åringarna är det bara 23% som rör sig enligt rekommendationerna. 

– Att man rör sig tillräckligt har betydelse för hur barn och unga orkar med skola och studier och senare i arbetslivet. I regeringens Finland i rörelse-programmet jobbar vi med många olika åtgärder för att vända utvecklingen. Till åtgärderna hör bland annat mera skräddarsydd motionsrådgivning för de unga som har störst behov, att skriva in bestämmelser om att främja fysiskt aktiv livsstil i lagen om grundläggande utbildning och att få mera rörelse in i de studerandes vardag, säger Bergqvist. 

Bergqvist poängterar att känslan av att vara delaktig i samhället har stor betydelse för de ungas välmående.

– Vi vill alla känna oss delaktiga och tillhöra någon grupp. Ifall inte stödåtgärderna är i skick och det inte finns tillräckligt med trygga vuxna i vardagen, är risken större att man hamnar på fel väg i livet. I mitt uppdrag som ungdomsminister har jag fått träffa unga med väldigt olika bakgrund runtom i Finland – inom uppsökande ungdomsarbete, studeranden, unga romer, på olika sätt samhällsaktiva ungdomar och det är alltid lika intressant att höra ungas syn på vårt framtida Finland. Det är viktigt att de får en möjlighet att delta i vårt samhällsbygge, avslutar Bergqvist.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15