Vi vuxna har ett ansvar över hur vi talar om framtiden! 

14.06.2024 kl. 09:51
Riksdagen förde på torsdag en aktualitetsdebatt om hur barn och unga mår.

 debatten behandlades teman som ungas mentala hälsa, orörligheten bland barn och unga och regeringens åtgärder för att främja ungas välmående. En röd tråd i debatten var behovet av att stärka ungas framtidstro.

Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist vill se vuxna ta ett större ansvar för de ungas välmående. 

– När vi talar om de ungas välbefinnande, framhävs ofta de ungas illamående i diskussionen. Debattklimatet i samhället har blivit väldigt tillspetsat och fokuserar på problem, ofta bidrar vi vuxna till att skapa en negativ kultur, särskilt i sociala medier. Vi vuxna har också ett ansvar över hur vi talar om framtiden, säger hon.

Minister Bergqvist betonar att det är viktigt att stödåtgärderna når de unga som är i störst behov av dem.

– De flesta unga mår bra. Det måste vi också komma ihåg att lyfta fram. Vi vet ändå att en del av våra ungdomar mår dåligt och att de ungas välbefinnande är polariserat - vi måste hitta sätt att stöda de unga som känner sig ensamma, lider av psykiska problem eller andra utmaningar i sitt liv, betonar hon.

Den fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar är en växande trend. Tillräcklig motion har en stor betydelse för välmåendet och de som tar till sig en fysiskt aktiv livsstil tidigt i livet håller den mera sannolikt uppe livet ut. Bland barn i förskoleålder rör till och med 76% på sig enligt rekommendationerna, men oroväckande är att mängden som rör sig tillräckligt minskar då man blir äldre. Av 15-åringarna är det bara 23% som rör sig enligt rekommendationerna. 

– Att man rör sig tillräckligt har betydelse för hur barn och unga orkar med skola och studier och senare i arbetslivet. I regeringens Finland i rörelse-programmet jobbar vi med många olika åtgärder för att vända utvecklingen. Till åtgärderna hör bland annat mera skräddarsydd motionsrådgivning för de unga som har störst behov, att skriva in bestämmelser om att främja fysiskt aktiv livsstil i lagen om grundläggande utbildning och att få mera rörelse in i de studerandes vardag, säger Bergqvist. 

Bergqvist poängterar att känslan av att vara delaktig i samhället har stor betydelse för de ungas välmående.

– Vi vill alla känna oss delaktiga och tillhöra någon grupp. Ifall inte stödåtgärderna är i skick och det inte finns tillräckligt med trygga vuxna i vardagen, är risken större att man hamnar på fel väg i livet. I mitt uppdrag som ungdomsminister har jag fått träffa unga med väldigt olika bakgrund runtom i Finland – inom uppsökande ungdomsarbete, studeranden, unga romer, på olika sätt samhällsaktiva ungdomar och det är alltid lika intressant att höra ungas syn på vårt framtida Finland. Det är viktigt att de får en möjlighet att delta i vårt samhällsbygge, avslutar Bergqvist.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50