Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028

12.06.2024 kl. 15:00
Gruppanförande framfört av riksdagsledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Planen för de offentliga finanserna utgör en grundläggande del i strävan att stärka Finlands ekonomiska stabilitet och hållbarhet. Planen är ett verktyg som inte bara blickar mot det kommande året utan mot de kommande fyra åren – ett redskap för långsiktig politik.

Vi står mitt i en tid präglad av utmaningar. Vårt ekonomiska landskap har påverkats av globala kriser och snabba teknologiska förändringar. Det här kräver beslutsamhet och förutseende.

Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi en plan som innefattar investeringar i kritiska områden som grön omställning, innovation och utbildning, vilket främjar både den ekonomiska tillväxten och den sociala välfärden i Finland. Samtidigt är det ett faktum att regeringen varit tvungen att presentera sparåtgärder för ytterligare tre miljarder euro som svar på det försämrade ekonomiska läget.

 

Ärade talman,

Vi har bevittnat hur oroligheter i världen påverkat vårt sätt att se på säkerhet och stabilitet. Den globala ekonomiska utvecklingen, Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och andra kriser och konflikter i världen får oss att stanna upp och fundera på vilka resurser vi själva har i den förändrade säkerhetssituationen. Det är bra att vi i planen för de offentliga finanserna beaktat eventuella förändringar och kriser. Regeringen förstår vikten av jordbruket som en del av försörjningsberedskapen och riktar inga nedskärningar mot livsmedelsproduktion.

I Finland tampas vi även med strukturella utmaningar, som befolkningens åldrande och utgifterna det för med sig. Finansutskottet betonar i sitt betänkande sin djupa oro över ökningen av statens ekonomiska åtaganden, i synnerhet den kraftiga ökningen av statsskulden och räntekostnaderna. Det är helt klart att vi inte löser alla våra ekonomiska utmaningar med kortvariga åtgärder under denna valperiod – vi behöver bestående strukturella reformer och en bättre produktionstillväxt. Åtgärder behövs också under kommande valperioder.

 

Ärade talman,

Det är ändå glädjande att ekonomin förväntas vända under nästa år, även om den kommer växa långsamt de kommande åren. Även sysselsättningsgraden förväntas börja växa småningom. Utan besluten som togs under ramrian skulle skuldkvoten närma sig 90 procent 2028. Regeringen balanserar den offentliga ekonomin och ändrar riktningen på den negativa trenden.

 

Ärade talman,

Finansutskottet anser att nya sparbeslut behövs och välkomnar också regeringens skatteåtgärder. Men det är viktigt att regeringen omsorgsfullt bedömer konsekvenserna av de besluten som görs.

Regeringen stärker Finlands konkurrenskraft. Den statliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar årligen med cirka 280 miljoner euro. Regeringens beslut om att hålla fast vid tilläggssatsningen på 200 miljoner i grundutbildningen är otroligt viktigt, mot bakgrund av de försämrade inlärningsresultaten under 2000-talet.

Regeringen har beslutat att främja etableringar inom den gröna omställningen som en del av tillväxtpaketet i ramförhandlingarna. Detta är viktigt eftersom vi behöver nya företag, arbetsplatser och ökade skatteintäkter. Med detta beslut bidrar vi också till en ren omställning och Finlands klimatmål.

 

Ärade talman,

Regeringen har som målsättning att sysselsättningen ska öka med 100 000 nya sysselsatta, och att på lång sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent. Inom Svenska folkpartiet är vi speciellt glada att det görs satsningar för att sysselsätta äldre än 55-åringar. Att bekämpa åldersdiskriminering och undanröja hinder för sysselsättning av äldre personer är helt nödvändigt för att vi ska kunna upprätthålla offentliga tjänster och en fungerande ekonomi.

 

Ärade talman,

Planen för de offentliga finanserna är inte bara ett dokument; det är en tydlig vägledning som ska hjälpa oss att navigera genom osäkerhet och förändring. Det är en balansgång mellan dagens behov och morgondagens möjligheter. Med denna plan har vi tagit steg mot en mer hållbar och robust ekonomisk framtid för Finland.

Svenska folkpartiet kommer fortsättningsvis arbeta för vårt välfärdssamhälle. Vi står inför betydande utmaningar, men med beslutsamhet och samarbete kan vi säkerställa ett starkt och stabilt samhälle.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15